Nyhetsbrev

Kost bättre än medicin vid IBS

25 april 2024 Medical News Today, The Lancet Gastroenterology & Hepatology
2 maj 2024

Sammanfattning

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig magåkomma som uppskattas påverka ungefär 10% av jordens befolkning, vilket gör det till en av de vanligaste störningarna relaterade till interaktionen mellan tarm och hjärna.

I en första studie i sitt slag jämförde forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg effektiviteten av två kostbaserade behandlingar och en läkemedelsbehandling. Resultatet tyder på att kostbehandling kan vara mer effektiv än medicinering för att hantera symtom på IBS.

294 deltagare ingick varav 82% kvinnor, medelåder 38 år och med måttlig till svår IBS.

De delades slumpmässigt in i tre grupper (deltagarna var omedvetna om sina diettyper, medan medicingruppen kände till sin behandling):

  • en Low FODMAP diet i kombination med traditionella kostråd för IBS från Storbritanniens National Institute for Health and Care Excellence (NICE)
  • en fiberrik, lågkolhydratdiet med ett genomsnittligt kolhydratintag på 50 gram per dag
  • läkemedelsbehandling skräddarsydd efter deras specifika IBS symtom.

Ordet FODMAP kommer från förkortningen av Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides, Polyols det vill säga jäsbara kolhydrater. Exempel på livsmedel med lågt (Low) innehåll är ris, potatis, quinoa, glutenfritt bröd, grönsaker och frukter, tillsammans med lågfetthaltiga, laktosfria mejeriprodukter, fisk och skaldjur och växtbaserade proteiner. Denna typ av kost är ofta förknippad med bättre mag-tarmhälsa.

Resultat efter 4 veckor:
– Low FODMAP diet plus traditionella kostråd hade 76% förbättrats
– lågkolhydratgruppen hade 71% blivit bättre
– läkemedelsgruppen, som visade lägst men ändå en signifikant förbättring hade 58% blivit bättre

6 månader efter att dietgrupperna delvis hade återupptagit normala ätmönster, rapporterade majoriteten fortfarande symtomförbättring.

Artikeln – Kost bättre än medicin vid IBS

  • Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig magåkomma som globalt uppskattas påverka ungefär 10% av befolkningen.
  • En ny studie tyder på att kostbehandling kan vara mer effektiv för att minska IBS symtom än läkemedel.
  • Alla behandlingsalternativ visade symtomförbättringar, men experter är överens om att varaktiga kostförändringar är nyckeln till att hantera IBS.

En ny studie tyder på att kostbehandling kan vara mer effektiv än medicinering för att hantera symtom på IBS.

IBS är ett kroniskt gastrointestinalt tillstånd som drabbar uppskattningsvis 10% av världens befolkning, vilket gör det till en av de vanligaste störningarna relaterade till interaktionen mellan tarm och hjärna.

I en första studie i sitt slag jämförde forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg effektiviteten av två kostbaserade behandlingar och en läkemedelsbehandling hos vuxna med måttliga till svåra IBS-symtom.

Efter 4 veckor minskade både dieter och medicinsk intervention signifikant symtomens svårighetsgrad, men båda dieterna överträffade läkemedelsbehandlingen, och en Low FODMAP-diet i kombination med traditionella IBS-kostråd var mest effektiv.

En Low FODMAP-diet innehåller livsmedel som är låga i jäsbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler. Denna typ av kost är ofta förknippad med bättre mag-tarmhälsa. Ordet FODMAP kommer från en förkortning av Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides, Polyols.

I den aktuella studien, 6 månader efter att dietgrupperna delvis hade återupptagit normala ätmönster, rapporterade majoriteten fortfarande symtomförbättring.

Studien publicerades i The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Kostbehandling jämfört med medicin vid IBS

Denna randomiserade studie genomfördes på en klinik specialiserad på störningar mellan tarm och hjärna.

Studiens 294 deltagare var övervägande kvinnor (82%) med en genomsnittlig ålder på 38 år och med måttlig till svår IBS.

Man tittade på symtom som ingår i IBS Severity Scoring System (IBS-SSS) och mätte frekvens och intensitet av buksmärtor, uppblåsthet, avföringsvanor och livskvalitet relaterad till IBS. Deltagarna hade inga andra allvarliga sjukdomar eller matallergier.

De delades slumpmässigt in i tre grupper:

  • en Low FODMAP-diet i kombination med traditionella IBS-kostråd från Storbritanniens National Institute for Health and Care Excellence (NICE)
  • en fiberrik, lågkolhydratdiet med ett genomsnittligt kolhydratintag på 50 gram per dag
  • läkemedelsbehandling skräddarsydd efter deras specifika IBS symtom.

Deltagarna var omedvetna om sina diettyper, men deltagarna i medicingruppen kände till sin behandling.

En dietist informerade dietgrupperna om deras dieter utan att avslöja dietnamn eller märka livsmedel som låga i FODMAPs eller kolhydrater.

Efter den första 4-veckors interventionen fick dietgrupperna råd om hur de skulle gå vidare under sex månader, inklusive återinförande av FODMAPs för vissa, medan medicingruppsmedlemmar erbjöds näringsvägledning vid sidan av sin pågående behandling.

En minskning av IBS-SSS-poängen var det primära måttet på behandlingarnas framgång.

Low FODMAP diet kan vara bäst för IBS

Efter 4-veckors intervention registrerade varje grupp en signifikant minskning av IBS symtom, vilket indikeras av en minskning med 50 poäng eller mer i IBS-SSS-poäng.

Den mest anmärkningsvärda förbättringen var i gruppen som följde en Low FODMAP-diet och traditionella kostråd (76%), följt av lågkolhydratgruppen (71%) och läkemedelsgruppen, som visade lägst men ändå en signifikant förbättring (58%).

Alla grupper upplevde avsevärda förbättringar av livskvalitet, med färre fysiska, ångest- och depressiva symtom rapporterade.

Trots att de delvis återgått till sin normala kost under 6-månadersuppföljningen, fortsatte 68% i lågFODMAP gruppen och 60% i lågkolhydratgruppen betydande symtomlindring, vilket tyder på potentiella långsiktiga fördelar.

Hur Low FODMAP och lågkolhydratkost kan förbättra IBS symtom

De traditionella kostrekommendationerna som gavs i studien inkluderade att konsumera regelbundna måltider och mellanmål, sitta under måltiderna, tugga maten ordentligt och begränsa det som vanligtvis utlöser IBS symptom som kaffe, kolsyrade drycker, alkohol, fet mat och kryddig mat.

Rekommendationerna var att äta mat med Low FODMAP som ris, potatis, quinoa, glutenfritt bröd, grönsaker och frukter, tillsammans med lågfetthaltiga, laktosfria mejeriprodukter, fisk och skaldjur och växtbaserade proteiner. Denna kombination av kost och kostråd resulterade i bäst IBS resultat i denna studie.

Alyssa Simpson, dietist och gastrointestinal nutritionist, som inte var involverad i studien, förklarade varför Low FODMAP dieten fungerar så bra för personer med IBS:

”Low FODMAP diet minskar fermenterbara kolhydrater som orsakar gaser, uppblåsthet och obehag vid IBS, samtidigt som den består av mat som minskar upptaget av vatten i tarmarna, vilket förbättrar avföringskonsistensen. Att minska jäsbara kolhydrater i kosten kan förskjuta balansen av bakterier till de som livnär sig på icke-fermenterbara kolhydrater, vilket potentiellt kan förbättra IBS symtomen.”

Hon beskrev också hur det näst bästa alternativet i studien, en fiberrik, lågkolhydratkost, skulle kunna gynna IBS.

Till skillnad från dieter med höga halter av raffinerade kolhydrater och tillsatta sockerarter, kan en fiberrik, lågkolhydratdiet ”hjälpa till att främja en hälsosammare balans av tarmbakterier, vilket kan påverka IBS symptom positivt”, säger hon.

I likhet med en Low FODMAP diet, ”kan en lågkolhydratdiet förändra tarmmikrobiotan genom att minska tillgången på jäsbara kolhydrater, vilket gynnar tillväxten av bakterier som metaboliserar proteiner och fetter.”

Simpson noterade att mediciner för IBS indirekt kan påverka tarmmikrobiomet genom att positivt påverka gastrointestinala funktioner och symtom.

Men vissa mediciner, som antibiotika, kan störa balansen mellan tarmbakterier, vilket leder till potentiellt skadliga effekter, varnade hon.

Kostförändringar är fortfarande nyckeln till IBS behandling

Den här studien är den första som testar en kombinerad Low FODMAP och traditionell IBS diet, bedömer effektivitet av en lågkolhydratkost vid IBS och jämför dessa dieter med vanliga medicinska behandlingar.

Kiran Campbell, dietist som inte heller var involverad i studien, framhöll att ”alla tre behandlingarna i studien visade förbättringar av livskvalitet, ångest- och depressionssymtom och icke-gastrointestinala symtom som svaghet, trötthet, yrsel etc.”

Medan alla deltagare i studien upplevde fördelar, så pågick den under en begränsad tid och deltagarna var under observation medan de fick sina behandlingar, så det är möjligt att deltagarna rapporterade förbättringar delvis på grund av sin medvetenhet om att bli studerade.

Ändå stöder ny forskning resultaten av denna studie, vilket indikerar att Low FODMAP och traditionella IBS dieter överträffar andra kostinsatser för att lindra IBS symtom.

Campbell föreslog att det förutom de bättre resultaten finns potentiella långsiktiga fördelar med att använda kostinterventioner framför mediciner som en förstahandsbehandling för IBS.

Hon sa att dessa inkluderar att ”förbättra en patients förståelse för näring och hjälpa dem att ta bort hinder för livslång hälsosam kost”, samt potentiellt hjälpa patienter att hitta specifika livsmedel som orsakar gastrointestinala besvär.

”Hos vissa patienter kan lösningen på gastrointestinala problem vara så enkel som att undvika vissa typer av sockerarter (FODMAPS). Om farmakologiska tillvägagångssätt används som ett första handsval skulle dessa patienter annars aldrig veta var det ursprungliga problemet ligger. Kostmetoder för att hantera IBS är ett bra sätt att utesluta matorsaker till magproblemen”, säger Kiran Campbell.

Individuell IBS behandling är avgörande

För att optimera hanteringen av IBS symtom genom kostinterventioner enades Simpson och Campbell om att det slutliga målet är att minimera onödiga restriktioner och enbart fokusera på att eliminera specifika utlösande livsmedel.

Simpson och Campbell noterade att genom att identifiera och endast undvika de livsmedel som förvärrar symtomen, kan patienter uppnå en balanserad kost, minska risken för näringsbrister och bibehålla en frisk tarmmikrobiota, vilket bidrar till den övergripande livskvaliteten.

De rekommenderar starkt att arbeta med en dietist för ett skräddarsytt tillvägagångssätt för att säkerställa en kost som är näringsmässigt adekvat, varierad och så obegränsad som möjligt, vilket underlättar en långsiktig hållbarhet och välbefinnande.

Båda experterna betonade behovet av mer forskning om effekterna av nutrition på tarmmikrobiotan för att förbättra IBS behandlingen.

Medical News Today

The Lancet Gastroenterology & Hepatology

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori

Länkad annons

Nyhetsbrev

Previous Story

Bekämpningsmedel och risk för pankreascancer

Next Story

Hälsosam livsstil kan bromsa effekterna av livsförkortande gener

Latest from Övrigt

Kolorektal cancer ökar hos unga

De allra flesta som drabbas av kolorektal cancer (tjocktarmscancer) är över 50 år, men en ny studie visar att kolorektal cancer ökar hos unga och den ökningen ses redan bland 10-åringar. Det finns saker vi kan göra och saker att…

Bekämpningsmedel och risk för pankreascancer

Exponering för bekämpningsmedel är associerad med en ökad risk för pankreascancer, enligt två franska studier. En av dem visade på en ökad risk med ämnen som varit förbjudna mer än 30 år, men som fortfarande finns i jord, vatten och…

Tidig cancerdebut: Snabbt åldrande kan vara orsaken

Nya studier visar att tidig cancerdebut hos vuxna under 50 år ökar, men man är inte helt säker på vad orsaken till det beror på. Nu antyder en studie att ett accelererat biologiskt åldrande kan ligga bakom tidig cancerdebut.…

Tarmfloran och atopiskt eksem

Atopisk dermatit, eller eksem, är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Allt mer forskning pekar på att tarmmikrobiomet kan påverka eksem. Med andra ord, vad som händer i tarmen kan avgöra vad som sker på huden.…