Abstrakt
Målsättning
Djurstudier har visat på att prebiotiska, växtbaserade näringsämnen kan förbättra homeostatiska hjärnfunktioner (de tre viktigaste homeostatiska mekanismerna är reglering av kroppstemperaturen, vätske- och elektrolytbalansen och reglering av blodsockernivåerna) och hedoniska hjärnfunktioner (njutningsfulla) genom förbättringar i kommunikationen mellan mikrobiom-tarm-hjärnan. Det är dock lite känt om dessa resultat kan överföras på människor. Därför undersökte man effekterna av högdoserad prebiotiska fiber på belöningsrelaterade livsmedelsbeslut i en randomiserad kontrollerad cross-over-studie (innebärande att grupperna testade båda / alla ingående varianter som undersöktes) och analyserade potentiella mikrobiella och metabola markörer.
Upplägg
59 överviktiga vuxna (19 kvinnor, 18–42 år, BMI 25–30) genomgick en MRT (Magnetkameraundersökning) före och efter 14 dagars intag av kompletterande inulin (prebiotika) 30 g/dag och motsvarande placebo. Kortkedjiga fettsyror (SCFA), gastrointestinala hormoner, glukos/lipid och inflammatoriska markörer analyserades i fastande blodprov. Tarmmikrobiota och SCFA mättes i avföring.
Resultat
Jämfört med placebo visade deltagarna minskad hjärnaktivering mot önskad matstimuli med högt kaloriinnehåll efter prebiotika (p <0,05). Medan värdena av de fastande blodproverna förblev i stort sett oförändrade, så visade avföringsproverna signifikanta förändringar i mikrobiomet mot ökad förekomst av bland annat SCFA-producerande Bifidobacteriaceae, och förändringar i mer än 60 förutbestämda funktionella signalvägar till hjärnan efter prebiotiskt intag. Förändringar i hjärnaktivering korrelerade med förändringar i mikrobiell överflöd av Actinobacteria och associerad aktivitet som tidigare kopplats till produktion av kortkedjiga fettsyror, såsom ABC-transportörmetabolism (reglerar fettmetabolismen).
Slutsatser – Prebiotisk kost påverkar hjärnans beslutsfattande
I denna proof-of-concept-studie testade man effekterna av en prebiotika på beslutsfattandet vid val av mat, på 59 personer med övervikt. Prebiotikan försvagade belöningsrelaterad hjärnaktivering när deltagarna fattade beslut om val av mat, och parallellt ledde det till betydande förändringar i tarmmikrobiotan (tarmfloran). Medan fastande tarmhormoner, inflammatoriska markörer och kortkedjiga fettsyror i blod och avföring förblev oförändrade, observerade man att prebiotikan sänkte hjärnaktiveringen i belöningsområden kopplade till minskningar av fastande neuropeptide y (en peptid som fungerar som signalsubstanser i centrala och perifera nervsystemet, och tros ha flera funktioner, inklusive: att öka matintaget och lagra energi som fett, minska ångest och stress, minska smärtuppfattningen, påverka dygnsrytmen, minska frivilligt alkoholintag, sänka blodtrycket).
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.
