Sammanfattning
Sulfiter, som finns i livsmedel, drycker, läkemedel och i hygienprodukter, har utsetts till ”Årets allergen” för 2024 av American Contact Dermatitis Society (ACDS).
Sulfiter finns för närvarande inte i flertalet av produkterna där man screenar för allergi, så det är lätt att man missar dessa vid utredningen.
Sulfiter fungerar som antioxidanter och konserveringsmedel i en rad produkter inklusive mat och dryck, hygienprodukter och läkemedel.
Några vanliga sulfitkällor är hårfärgnings- och blekningsprodukter, hårspray, solkrämer, smink och deodoranter. Mediciner som lokalverkande antimykotika (mot svamp), lokalverkande kortikosteroider och nasala mediciner kan innehålla sulfiter, men även i simbassänger.
Sulfiter kan även ingå vid produktion av produkter, som vid steriliseringen under öl- och vinjäsning, men även på yrkesplatser som hälso- och sjukvården och i textil-, kemikalie-, gummi- och läkemedelsindustrin.
Livsmedelsprodukter med hög sulfithalt (> 100 ppm) inkluderar torkad frukt (dock ej russin och katrinplommon), citron- och limejuice på flaska (men inte frysta produkter), vin, melass (en tjock sirapsartad substans som utvinns från saften av sockerrör eller sockerbetor vid tillverkning av socker), druvjuice och inlagda cocktaillökar.
En studie fann att 28,8% av patienterna som var positiva för sulfitallergi fick ansiktsdermatit, vilket kan kopplas till kosmetika och mediciner som används i ansiktet, och till hårschampo som rinner ned över ansiktet. Hårbotten är nämligen relativt resistent för kontaktallergi.
Händerna är den näst vanligaste platsen för sulfitdermatit (20,5%) följt av en generell kroppsreaktion (13,6%).
Dermatit på läpparna är också vanligt när man äter mat innehållande sulfiter.
Artikeln
Sulfiter, som finns i livsmedel, drycker, läkemedel och i hygienprodukter, har utsetts till ”Årets allergen” för 2024 av American Contact Dermatitis Society (ACDS).
Sulfiter finns för närvarande inte i flertalet tester där man screenar för allergi, så det är lätt att missa det som ett potentiellt kontaktallergen, sa Donald V. Belsito, MD, professor emeritus vid Department of Dermatology vid Columbia University, New York City, i sin presentation vid ACDS årsmöte i San Diego i mars 2024.
Sulfiter fungerar som antioxidanter och konserveringsmedel i en rad produkter inklusive mat och dryck, hygienprodukter och läkemedel.
Den typ av sulfitallergi som diagnostiseras genom lapptester (epikutantest för kontaktallergi) är överkänslighet av Typ IV eller överkänslighet av fördröjd typ, där patienter uppvisar klåda, röda, fjällande fläckar, papulovesikler, informerade Belsito. ”Det är inte en Typ I reaktion, innebärande en omedelbar reaktion som orsakar nässelfeber (urtikaria) eller en anafylaktisk chock”, sa han. Men sulfiter KAN även orsaka dessa biverkningar, så korrekt märkning av mat och dryck är viktigt.
Några vanliga sulfitkällor inkluderar hårfärgnings- och blekningsprodukter, hårspray, solkrämer, smink och deodoranter. Mediciner som lokalverkande antimykotika (mot svamp), lokalverkande kortikosteroider och nasala mediciner innehålla sulfiter, men även simbassänger.
Sulfiter kan även ingå vid produktion av produkter, som vid sterilisering under öl- och vinjäsning. Andra potentiella källor för exponering för sulfit inkluderar arbetsplatser som hälso- och sjukvård och textil-, kemikalie-, gummi- och läkemedelsindustrier.
Livsmedelsprodukter med hög sulfithalt (> 100 ppm) som man ska känna till inkluderar torkad frukt (dock ej russin och katrinplommon), citron- och limejuice på flaska (men inte frysta produkter), vin, melass (en tjock sirapsartad substans som utvinns från saften av sockerrör eller sockerbetor vid tillverkning av socker), druvjuice och inlagda cocktaillökar.
”Som andra kontaktallergener, kopplas reaktion till exponering”. En studie av North American Contact Dermatitis Group (NACDG) fann att 28,8% av patienterna som var positiva för sulfitallergi vid lapptest fick ansiktsdermatit, vilket inte bara var relaterat till kosmetika och mediciner som användes i ansiktet utan även till produkter, som t.ex. hårschampo som sedan rinner ned över ansiktet. ”Hårbotten är relativt resistent för kontaktallergi”, sa han.
Enligt NACDG-studien var händerna den näst vanligaste platsen för dermatit orsakat av sulfiter (20,5%) följt av en generell kroppsreaktion (13,6%). Förväntade platser med tanke på att källorna är mat och dryck, produkter för personlig vård och yrkesprodukter, uttryckte Belsito.
”Eksematös dermatit på läpparna är också vanligt när man äter mat innehållande sulfiter”.
Systemisk kontaktdermatit kopplat till sulfiter kan uppträda som en spridd/generaliserad dermatit, symmetrisk läkemedelsrelaterad exanthema (även kallad ”baboon syndrome” som är ett symmetriskt erytematöst utslag på skinkorna och närliggande områden och som observerats efter exponering för systemiskt verkande läkemedel), eller erytrodermi,” sade han.
Hur upptäcker man allergi orsakad av sulfiter?
Uteslutningen av sulfiter från de flesta lapptester innebär att sulfitallergi ofta missas, trots det stora utbudet av potentiella källor, sa Belsito.
”De flesta fall av allergisk kontaktdermatit uppstår där man applicerar allergenet”, säger han. Beroende på platsen för dermatiten kan en genomgång som inkluderar kosmetika, aktuella mediciner, arbetsrelaterade produkter och mat och dryck tyda på en sulfitallergi.
Med tanke på det stora utbudet av produkter innehållande sulfiter, är Belsitos bästa tips till läkare att rutinmässigt screena för dom och om testet är positivt, utvärdera potentiella källor till uppkomsten av allergin.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.