Ny forskning visar på ett starkt samband mellan västerländsk kost och en undergrupp av kolorektalcancer, vilken innehåller rikligt med polyketidsyntas (pks+) Escherichia coli, vilket ger stöd för en potentiell koppling mellan kost, tarmmikrobiotan (tarmfloran) och kolorektalcancer, säger forskarna.
Forskaren Shuji Ogino, MD, PhD, Department of Pathology, Brigham and Women’s Hospital, Boston, USA, berättar att man nyligen påvisade att Colibactin-producerande pks+ E coli orsakar DNA-mutationer i kolonceller.
”Våra fynd visade på ett starkt samband mellan västerländsk kost innehållande denna bakterie, och till kolorektalcancer. Därmed stöder vår studie hypotesen att västerländsk kost kan orsaka kolorektalcancer via denna bakterie,” säger Ogino.
Studien publicerades i Gastroenterology.
Samspel mellan kost och patogena bakterier
Västerländsk kost, som innehåller mycket rött kött och processat kött, socker och raffinerade spannmål, och som innehåller lite grönsaker och baljväxter, har visat sig inducera systemisk inflammation och inflammation i tarmarna.
”Med tanke på det möjliga samspelet mellan kost och patogena (sjukdomsframkallande) bakterier är det av särskilt intresse att studera västerländsk kost i relation till pks+ E coli i kolorektal tumörvävnad”, skriver forskarteamet.
Man beräknade västerländsk dietpoäng med hjälp av kostdata som samlades in vart fjärde år hos 134.775 vuxna som deltog i Health Professionals Follow-up Study och Nurses’ Health Study.
Av de totalt 1.175 kolorektala tumörer fann man pks+ E coli i 111 tumörer, medan de återstående 1.064 tumörerna var negativa för denna bakterie.
Resultaten visade att sambandet mellan västerländsk kost och incidensen kolorektalcancer skilde sig med nivåerna av pks+ E coli, och sambandet var starkare för tumörer som innehöll högre nivåer av pks+ E coli.
För individerna med de högsta (jämfört med den lägsta) poängen för västerländsk kost var risknivån 3,45 för tumörer innehållande en hög nivå av pks+E coli, och 1,22 för de med en låg nivå pks+E coli och 1,10 för kolorektala tumörer utan påvisbar pks+E coli.
”Våra fynd ger bevis som stöder tarmflorans roll i sambandet mellan kost och utvecklingen av kolorektalcancer”, skriver författarna.
Även om fler studier behövs, så har resultaten en viktig klinisk betydelse, säger Ogino.
”Personer som äter en västerländsk kost löper ökad risk för kolorektalcancer. Dessa högriskindivider är i behov av mer övervakning än personer som äter en kost som ger en låg risk. Dessa högrisk individer behöver med största sannolikhet screening för kolorektalcancer,” enligt Ogino.
Studien understryker också vikten av kostförändringar för att förebygga cancer, sa Ogino.
Västerländsk kost kan orsaka kolorektalcancer – Stöd för kostrådgivning
Aasma Shaukat, MD, MPH, avdelningen för Gastroenterologi och Hepatologi vid NYU Langone Health i New York, USA, kommenterar att denna studie ”adderar förståelse för hur kosten kan påverka risken för kolorektalcancer.”
”Även om detta inte påverkar rekommendationer om screening, visar det på att vi bör fortsätta att rekommendera en diet med mindre rött kött och raffinerat socker för att förebygga kolorektalcancer, tillsammans med andra livsstilsförändringar,” säger Shaukat.
Amanda Bode, Dietist/Nutritionist, Cleveland Clinic Center for Human Nutrition, betonar att de faktorer i den västerländska kosten, som i denna studien har visat sig öka inflammation också leder till DNA-skador och till kolorektalcancer, inte är överraskande.
”Det finns betydande bevis från många andra studier på att kostmönster, inklusive rött kött, raffinerade spannmål och socker, ökar risken för kolorektalcancer,” berättade Bode för Medscape Medical News.
”Som onkologi-inriktad dietist förstärker denna forskningsstudie de råd jag vanligtvis ger till patienter för att förebygga eller för överleva kolorektalcancer,” tillade Bode.
”Förutom rekommendationerna att begränsa processat kött och äta mindre raffinerade spannmål och socker, kan en dietist hjälpa till med att korrigera en obalans i tarmfloran och att individualisera patienternas kost”, noterar hon.
Till exempel kan en dietist hjälpa patienter med att identifiera livsmedel som är kända för att vara associerade med en hög risk för kolorektalcancer och ersätta dem med livsmedel som förbättrar antalet nyttiga bakterier i tarmen, förklarade hon.
”Att arbeta för att förbättra kostmönstret överlag påverkar sjukdomsrisken mer än att fokusera på ett enskilt livsmedel,” avslutar Bode.