Vegetarianer har mer gynnsamma nivåer av ett antal biomarkörer inklusive biomarkörer kopplade till kardiovaskulär sjukdom – totalt kolesterol, Low Density Lipoprotein (LDL) kolesterol och apolipoprotein A och B – än vad köttätare har, visar den största studien i sitt slag hittills.
Resultaten av observationsstudien av 178.000 deltagare presenterades som en poster vid årets online European Congress on Obesity (ECO), av Jirapitcha Boonpor från Institute of Cardiovascular & Medical Sciences, University of Glasgow, Storbritannien.
”Vi fann att hälsofördelarna med att bli vegetarian var oberoende av övervikt och andra sociodemografiska och livsstilsrelaterade faktorer”, säger en av författarna till studien Carlos Celis-Morales, doktor, University of Glasgow.
Koncentrationerna av totalt kolesterol och LDL-kolesterol för vegetarianer var 21% och 16,4% lägre än hos köttätare. Men vissa biomarkörer som anses vara fördelaktiga – inklusive vitamin D – var lägre hos vegetarianer, medan andra som anses vara ohälsosamma – inklusive triglycerider och cystatin-C-nivåer – var högre.
Vegetarisk kost har blivit mer populär, men det finns inte tillräckligt med information om hälsofördelarna. Tidigare rapporter om samband mellan biomarkörer och en vegetarisk diet var oklara, inklusive bevis för eventuella metaboliska fördelar, noterade Celis-Morales.
Det var viktigt att deltagarna i studien hade följt en vegetarisk eller köttätande diet i minst 5 år innan deras biomarkörer i blod och urin mättes.
”Om du ändrar din diet, kan du 2 veckor senare se förändringar av vissa metaboliska markörer, men biomarkörer för hjärt-kärlsjukdomar kan ta upp 5 till 10 år innan man ser förändringarna”, förklarade han.
Kombinationer av biomarkörer viktigt vid bedömning av hälsa
John C. Mathers, doktor, Human Nutrition Research Centre, Newcastle University, Storbritannien, säger att detta tydligt bekräftar vikten av att inte titta på enskilda biomarkörer, utan på helheten.
Hälsa är komplex och individuella markörer berättar bara en del av historien, säger Mathers.
Han säger att en vegetarisk diet kan vara näringsrik men varnade ”bara för att någon utesluter kött från kosten behöver inte det nödvändigtvis betyda att de äter en hälsosam kost.”
”Några av skillnaderna av biomarkörer som observerades i denna studie – som de lägre koncentrationerna av totalt kolesterol och LDL-kolesterol, GGT [gamma-glutamyltransferas] och ALT [alanintransaminas] – är indikatorer på att vegetarianerna var friskare än köttätarna. Men skillnader av andra markörer var mindre uppmuntrande, inklusive lägre koncentrationerna av D-vitamin och högre koncentrationer av triglycerider och cystatin-C”.
Jose Lara Gallegos, doktor, universitetslektor i nutrition vid Northumbria University, Storbritannien, sa också att dessa resultat stöder tidigare bevis från stora studier som European Prospective Investigation in Cancer and Nutrition (EPIC), som visade att en vegetarisk kost är förknippad med en lägre risk för hjärtsjukdom.
”En vegetarisk kost kan också vara kopplad till en lägre risk för leversjukdomar som icke-alkoholorsakad fettlever”, säger Gallegos, men tillade att vissa nivåer av biomarkörer som anses vara ”hälsosamma” var lägre hos vegetarianerna och det är viktigt att komma ihåg att strikt begränsade dieter kan vara förknippade med potentiella risker för näringsbrist.
”Andra, mindre restriktiva dieter, såsom Medelhavsdiet, är också förknippad med hälsofördelar”, konstaterade han.
Omfattande data från den brittiska biobankstudien
”Specifikt ville vi veta om vegetarianer var friskare eftersom de i allmänhet är smalare och lever ett hälsosammare liv, eller om deras diet specifikt var ansvarig för deras förbättrade metaboliska och kardiovaskulära hälsa”, förklarade Celis-Morales.
Data hämtades från 177.723 friska deltagare från den brittiska biobankstudien som var 37-73 år och som inte hade rapporterat några större kostförändringar under de senaste 5 åren. Totalt var 4.111 deltagare vegetarianer som följde en diet utan rött kött, fågel eller fisk, och 166.516 deltagare var köttätare.
19 biomarkörer relaterade till diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och lever- och njurfunktion mättes, och man tittade på vegetarisk kost och biomarkörer och jämförde med köttätare.
För att minimera risken för felaktiga resultat justerades resultaten för ålder, kön, socioekonomi, utbildning, etnicitet, rökning, stillasittande tid, typ av fysisk aktivitet, alkoholintag, BMI och midjemått.
Vegetarianer har lägre kolesterol
Jämfört med köttätare hade vegetarianer signifikant lägre koncentrationer av 14 biomarkörer, inklusive totalt kolesterol (21% lägre); Low Density Lipoprotein (LDL – 16% lägre); lipoprotein A (1% lägre), lipoprotein B (4% lägre) och leverfunktionsmarkörer (GGT: 354% lägre och ALT: 153% lägre), IGF-1 (Insulin-like Growth Factor – 134% lägre), urat (122% lägre) , totalt protein (29% lägre), kreatinin (607% lägre) och C-reaktivt protein (CRP – 10% lägre).
Forskarna fann dock att jämfört med köttätare hade vegetarianer signifikant högre koncentrationer av vissa ohälsosamma biomarkörer, inklusive triglycerider (15% högre) och cystatin-C (4% högre), och lägre nivåer av vissa fördelaktiga biomarkörer inklusive High Density Lipoprotein kolesterol (HDL – 5% lägre), vitamin D (635% lägre) och kalcium (0,7% lägre).
Inga kopplingar hittades för A1c, systoliskt blodtryck och aminotransferas.
”Vissa biomarkörer, till exempel urat, var mycket lågt hos vegetarianer, och detta verifierade våra resultat eftersom vi förväntade oss att köttätare skulle ha högre nivåer av urat”, påpekade Celis-Morales.
Följsamhet till kost och kardiovaskulärt utfall
Många människor, oavsett om de är vegetarianer eller köttätare, följer kortsiktiga dieter, till exempel Atkins eller 5: 2-dieten och saknar ofta kontinuitet och byter ofta från en diet till en annan eller går tillbaks till ”vanlig” kost.
”De är hälsosamma, men de förbinder sig inte tillräckligt länge till en kost för att det ska ge utslag på de metaboliska markörerna eller i en potentiellt långsiktig hälsa. Däremot är vegetarianer vanligtvis väldigt engagerade men anledningen till deras åtagande kan exempelvis vara kopplat till miljön eller till djurens välfärd”, påpekade Celis-Morales.
Han tillade dock att många vegetarianer ersätter köttet i kosten med ohälsosamma alternativ. ”De äter ofta för mycket pasta eller potatis eller andra snabba kolhydrater med lågt näringsvärde.”
Efter att ha identifierat metaboliska markörer som ses vid långvarig följsamhet till vegetariska dieter, ville Celis-Morales veta vad som händer med vegetarianers långvariga kardiovaskulära hälsa. Han analyserade och publicerade dessa resultat i en separat studie som publicerades i december 2020.
”Under 9 års uppföljning noterade vi att vegetarianer har en lägre risk när det gäller hjärtinfarkt över tid, liksom andra hjärt-kärlsjukdomar”, rapporterade han.
”Sannolikt kommer människor som har en ohälsosam livsstil – som röker, och konsumerar snabba kolhydrater eller ultraprocessat kött – att vara de som tydligast kommer att se positiva hälsoeffekter med att byta till en vegetarisk kost”, sade han.
Livsstilsförändringar för att förbättra ett kardiovaskulärt utfall bör starta när man är i 40 eller 50 årsåldern. Han nämner också att metaboliska markörer tenderar att visa en tydlig förbättring efter ca 3 månader efter att man börjat med en viss diet, men att se förbättringar i sjukdomsresultat tar mycket längre tid än så innan det blir tydligt.
Celis-Morales och hans team genomför för närvarande ytterligare en analys för att förstå om den vegetariska kosten också kan kopplas till en lägre risk för cancer, depression och demens jämfört med att äta kött.