Amerikanska hjärtläkarföreningens (AHA) strategier för en hälsosam livsstil

2 november 2021 Medscape, Circulation

Läkare och patient i samtal

Två nya vetenskapliga råd från American Heart Association (AHA) ger läkare strategier och nya möjligheter för att bidra till en hälsosam livsstil i sitt dagliga kliniska arbete.

”Det är uppenbart att hälsosam livsstil kan ha stor inverkan på att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Många amerikaner misslyckas dock med att uppfylla Life’s Simple 7 rekommendationerna,” säger Penny Kris-Etherton, PhD, RD, och ordförande för gruppen som står bakom rekommendationerna.

AHA:s ”Life’s Simple 7” för kardiovaskulär hälsa är; 1. Att inte röka, 2. Regelbunden fysisk aktivitet, 3. En hälsosam kost, 4. Normal kroppsvikt, 5.  Normalt kolesterol, 6. Normalt blodtrycket 7. Normala blodsockernivåer.

”Rekommendationerna ger läkare enkla strategier för att hjälpa sina patienter att anta en hälsosam livsstil för att minska deras risk för hjärt-kärlsjukdom,” säger Kris-Etherton, Department of Nutrition Sciences, Penn State University, University Park, Pennsylvania, USA.

Dessa nya strategier för främjande av en hälsosam livsstil publicerades den 25 oktober 2021 i Circulation.

5A modellen – strategier för en hälsosam livsstil

Genom att använda ”5A modellen”Bedöma, Ge råd, Överenskommelse, Assistera, Planera – får läkare ”best practice” för att ge kunna erbjuda sina patienter en förändring till en hälsosam livsstil.

Bedöma: Försök få klarhet i vad patienten vet om livsstilsbeteenden, varför det är viktigt för deras hälsa och hur deras vilja och motivation är att förändra sitt beteende.

Rekommendationsgruppen föreslår att läkare drar fördel av data som samlats in från screening i journalsystem; låta patienter ange livsstilsinformation i patientportaler innan deras besök; och använda samtalsmetoden – ställ öppna frågor, bekräfta vad patienten säger, reflektera vad patienten säger, sammanfatta vad som sagts under besöket.

Ge råd: Diskutera hälsorisker och fördelar med att förändra beteendet, inklusive att erbjuda information som korrigerar patientens missförstånd och kunskapsluckor utan att vara dömande eller konfronterande.

Gruppen rekommenderar att man använder fråga-berätta-fråga-metoden: Be om tillåtelse att få ge råd (fråga först); Ge tydliga råd och åtgärda eventuella informationsluckor/missuppfattningar (berätta); När en gemensam förståelse för den personliga hälsorisken har etablerats, ställ frågor för att avgöra vilka åtgärder patienten vill vidta för att ändra sitt beteende / livsstil (slutfråga).

Överenskommelse: Sätt upp målen tillsammans för att åstadkomma en beteendeförändring.

Ett delat beslutsfattande förhållningssätt ger patienten bäst förutsättningar för att nå sina mål. Diskutera med patienten och kom överens om mål som är specifika, mätbara, nåbara, realistiska och tidsinställda.

Assistera: Uppmuntra de lösningarna och åtgärder som patienten väljer för att ta itu med personliga hinder som påverkar beteendeförändringen.

Gruppen rekommenderar att läkare hjälper patienter att utveckla ett positivt sätt att tänka på utmaningarna med att förändra ett hälsobeteende och vägleda dem genom en problemlösningsprocess i fem steg – identifiera hinder, brainstorma lösningar, analysera för-/nackdelar med lösningarna, välja en lösning och utveckla en handlingsplan.

Planera: Besluta om nästa steg – besök, telefonsamtal, påminnelse – för att följa upp framstegen.

Förändring av hälsobeteende är en pågående, upprepande process, och det är viktigt att ordna uppföljningsstöd för att åstadkomma en meningsfull och varaktig beteendeförändring. För att hjälpa till med kort patientcentrerad rådgivning för förändring av hälsobeteende, föreslår gruppen att läkare utnyttjar hälsoteknologier, såsom appar för hälsa/välbefinnande för smartphones och stegräknare.

Särskilda överväganden

Den medföljande vetenskapsrådgivningen ”Särskilda överväganden” belyser det faktum att vissa grupper är oproportionerligt drabbade av hjärt-kärlsjukdom och förtjänar särskild uppmärksamhet.

Under hela livstiden bör avgörande sociala faktorer för hälsa, såväl som ouppfyllda sociala relaterade hälsobehov, övervikt och fetma, som allihop påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom, tas i beaktande, säger rekommendationsgruppen.

De beskriver också att läkare bör fundera på livsstilsrelaterad rådgivning för att förändra beteenden under graviditet, i barndomen, i tonåren och i ålderdomen, de perioder i livet då livsstilsbeteenden signifikant påverkar risken för hjärtsjukdom.

Läkare ses av allmänheten som en trovärdig källa till hälsoinformation och allt fler bevis visar att läkare är väl positionerade för att påverka sina patienters livsstil, konstaterar gruppen.

”Läkare måste diskutera hälsosam livsstil med sina patienter vid varje besök och ge dem hjälp med att göra dessa förändringar. Även små förändringar kan ha betydande kardiovaskulära fördelar,” säger Kris-Etherton.

Råden utarbetades på uppdrag av American Heart Association (AHA) Council on Lifestyle and Cardiometabolic Health; Council on Cardiovascular and Stroke Nursing; Stroke Council; Council on Clinical Cardiology; Council on Arteriosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology; and Council on Hypertension.

Medscape

Circulation