En hälsosam livsstil kan förebygga demens

Det bästa sättet att främja kognitiv hälsa på lång sikt är en hälsosam livsstil, enligt en ny studie.
Studien som är gjord på avlidna (post mortem), undersökte hjärnor hos personer upp till 90 år, fann att de flesta fall av demens var kopplad till en ohälsosam livsstil.
Endast 12% av fallen var associerade med amyloidplack, som länge ansetts vara en orsak till Alzheimers sjukdom.
Experter förklarar att hjärnans hälsa är nära relaterad till hjärtats hälsa, eftersom ministrokes ofta är orsakerna till icke-Alzheimers demens.

En aktuell studie ger nya bevis för att en hälsosam livsstil kan hjälpa personer att behålla sin kognitiva ”reserv”, vilket minskar risken för att utveckla demens senare i livet.

Studien involverade 586 hjärnobduktioner på personer med en medelålder av 90,9 år vid tiden då de dog, och man fann att deras livsstilsvanor var tydligare kopplade till risken att drabbas av demens, än vad amyloidplack eller onormalt blodflöde i deras hjärnor var.

I många år har förekomsten av beta-amyloidplack, tau-trassel (likt nystan) eller andra demensrelaterade förändringar i hjärnan efter döden varit associerade med demens, och särskilt Alzheimers sjukdom.

Ny forskning, inklusive denna nya studie, har dock funnit att dessa egenskaper ofta förekommer även hos personer som inte har demens.

Deltagare i denna studie hade registrerat sig hos RUSH Universitys Memory and Aging Project. Deltagarna hade självrapporterat sina livsstilsvanor. De tillfrågades om de rökte, ägnade sig åt minst 150 minuters fysisk aktivitet varje vecka och begränsade sin alkoholkonsumtion.

De 40% mest hälsosamma deltagarna bedömdes som lågrisk eller ”friska”. Detta motsvarade en poäng i Medelhavs-MIND-dieten på 7,5 eller högre och ett kognitivt hälsopoäng sent i livet högre än 3,2.

Forskarna uppskattade att bara 12% av kognitionsstörningarna påverkades av amyloidplack.

Studien är publicerad i JAMA Neurology.

Kopplingen mellan hälsosam livsstil och kognitiv hälsa

Studiens författare, Dr. Klodian Dhana, vid avdelningen för internmedicin, geriatrik och palliativ medicin vid Rush University, Chicago, USA, sammanfattar:

”Vi kan anta att livsstilsfaktorer, särskilt kost och fysisk aktivitet, kan ha antioxidativa- och antiinflammatoriska egenskaper, kognitiva aktiviteter kan bidra direkt till ”kognitiv reserv” och tillsammans bidra till kognition.”

Dr. Allison Reiss, biträdande professor vid New York Universitys medicinavdelning, som inte var involverad i studien, förklarar vad ”kognitiv reserv” betyder:

”Kognitiv reserv är bränslet i tanken i vår hjärna och som byggs upp genom att låta hjärnan tänka, ta till sig nya idéer, ha ett aktivt liv, och genom vårt sociala umgänge”, sa hon. ”Det håller oss skärpta och engagerade, ger oss motståndskraft, gör våra hjärnor flexibla för att möta nya utmaningar, och goda förutsättningar för ett livslångt lärande”.

Dr Reiss tillade att en hälsosam livsstil ger näringsämnen och syre till hjärnan, och främjar en miljö ”där hjärnan kan blomstra och fungera som bäst.”

Kopplingen hjärthälsan – hjärnhälsan

Dr Clifford Segil, neurolog vid Providence Saint John’s Health Center i Santa Monica, Kalifornien, som inte heller var involverad i studien, sa att även om stor vikt läggs vid Alzheimers demens, finns det en annan typ av demens som kallas vaskulär – eller multiinfarkt – demens, som orsakas av små, och många gånger omärkliga, strokes.

”Så om människor har tysta stroke,” sa Dr Segil, ”får dom vaskulär demens eller multi-infarkt demens. Det brukar upplevas som att man blir långsammare”.

Han berättade att det finns en direkt korrelation mellan antalet tysta strokes en person har haft och deras kognitiva förmåga.

”Många patienter med diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar som kommer till mottagningen med minnesförlust från vaskulär demens, drabbas av tillståndet för att deras hjärna är ohälsosam, eftersom deras hjärta är ohälsosamt”, säger Dr Segil.

Hur användbara är obduktionsundersökningar?

Det finns en del kontroverser angående värdet av obduktionsutredningar för demenssjukdom.

”Jag tror att vårt förtroende för obduktionsdata har fått oss lite i problem,” säger Dr Segil.

”Jag tror att det är ett problem eftersom den aktuella teorin om demens baseras på undersökningsdata av obduktionsstudier med amyloidplack.” Trots denna oro anser Dr Segil att obduktioner många gånger ger värdefull information.

”Att känna till patologin i den mänskliga hjärnan är helt avgörande för att förstå de sjukdomsprocesser som påverkar kognitiv funktion,” fortsätter Dr Reiss.

Dr. Dhana betonade att obduktionsdata är ”mycket viktiga” i forskningen av Alzheimers.

Går längre än beta-amyloid i demensforskning

Även om ”en hälsosam livsstil var förknippad med mindre amyloidmängd i hjärnan vid obduktion, var det mesta av sambandet med kognition strax innan döden inte överensstämmande med Alzheimers sjukdomspatologi, vilket belyser sjukdomens multifaktoriella och komplexa karaktär”.

Dr Reiss sa att om man letar efter enkla svar så underskattar man de komplicerade funktioner som kroppen samarbetar genom.

Hon nämnde som ett jämförande exempel röntgenbilder av två personer med liknande degenerativa förändringar tydande på artrit i lederna, där en person har svår smärta medan den andra är smärtfri och lever utan funktionsnedsättning.

”Vi visste detta för flera år sedan i samband med amyloid,” sade Dr Reiss. ”Många äldre har amyloid i hjärnan vid bildundersökning och de är kognitivt skärpta. Det finns så många faktorer som påverkar den mänskliga hjärnan, och vi har precis börjat förstå lite mer”.

När det gäller skador på blodkärlen i hjärnan, tillade Dr Reiss att om försämringen sker långsamt kan hjärnans plasticitet kompensera för det. ”Vi kan motverka många ogynnsamma förhållanden med de många backup-system vi har byggt in i vårt mirakulösa nervsystem”, sa hon.