Livsstil

Vill du ha ett skikt av nanoplast i din mat? Man har i en studie upptäckt att mikrovågsugnen frisätter miljarder nanopartiklar från plasten som sedan hamnar i din mat.

Forskaren och doktoranden i civil- och miljöteknik vid University of Nebraska-Lincoln, Kazi Albab Hussain, blev nyfiken när han undersökte maten som sitt ganska nyfödda barn åt. Skulle han mikra den enligt instruktionerna? Vad fick hans barn då egentligen i sig?

Så småningom kom han att publicera sina upptäckter i tidskriften Environmental Science & Technology som ledde till ett tydligt nej. Hussain ville absolut inte servera sitt barn någon mat från plastförpackningar.

Visst, mikroplast finns bokstavligen överallt. Förmodligen även i kläderna du har på dig. Hussains studie är dock annorlunda. Det visar att när man mikrar förpackningarna så frisätts inte bara mikroplasterna, utan det frisätter också deras komponenter, de så kallade nanoplasterna – vilka är betydligt mindre än mikroplaster – och giftiga kemikalier som kallas lakvatten (vatten som passerar genom föroreningar).

Mikrovågsugnen frisätter miljarder nanopartiklar

Studien fann att vissa förpackningar frisatte 4,2 miljoner mikroplaster och 2,1 miljarder nanoplastpartiklar under TRE minuter i mikrovågsugnen.

”När vi äter vår mat så blir vi oftast informerade om, eller har en uppfattning om, matens kaloriinnehåll, sockernivåer, andra näringsämnen mm. Jag tror att det är lika viktigt att vi får information om antalet plastpartiklar som finns i vår mat.”, säger Hussain.

Mest utsläpp av kemikalier sker när en behållare eller förpackning värms i mikrovågsugnen, men forskarna fann att även att vid förvaring i kylskåp och i rumstemperatur i över sex månader så frigjordes miljontals till miljarder kemikalier.

Hussain med kollegor studerade plasterna (som alla är FDA-godkända) under olika förhållanden och undersökte sedan dessa i ett mikroskop. Man fann att 75 procent av de odlade njurcellerna i undersökningen dog efter att ha exponerats för partiklarna som kom från mikrade barnmatsförpackningar.

Medan våra njurar vanligtvis tar bort avfall, och kan göra det med majoriteten av större mikroplaster, är nanoplast ett helt annat och värre problem. De är otroligt små, vilket gör att dom kan transporteras till delar av kroppen där de absolut inte bör förekomma.

”Jag är hoppfull att det kommer en dag när dessa produkter har etiketter som säger ”Fri från mikroplaster” eller ”Fri från nanoplaster”,  säger Hussain.

Även om forskarna inte är säkra på vilka hälsoriskerna är med att konsumera mikro- och nanoplaster, rekommenderar WHO att vi begränsar vår exponering för dessa kemikalier. International Journal of Environmental Research and Public Health fann ett samband mellan en kemisk förening som finns i plast och hjärthälsa, reproduktiv hälsa och bröstcancer.

Kort sagt, om du är gravid, eller om du är ett barn… eller egentligen oavsett vem du är – mikra inte mat i plastförpackningar.

Healthnews

Environmental Science & Technology

• American Heart Associations Life’s Essential 8 är ett hälsoprogram som definierar kardiovaskulär hälsa och består av två huvudområden: Hälsobeteenden – Kost, fysisk aktivitet, nikotin/rökning, sömn och Hälsofaktorer – BMI, blodfetter, blodsocker och blodtryck, vilka påverkar kardiovaskulär hälsa. Varje mätvärde har en ny poängskala som sträcker sig från 0 till 100 poäng. 
• Den sammansatta kardiovaskulära hälsopoängen enligt ovan kan hjälpa läkare att mäta och övervaka kardiovaskulär hälsa för att förebygga eller behandla hjärt-kärlsjukdomar.
• En nyligen genomförd studie visade att en optimal sammansatt kardiovaskulär poäng baserad på Life’s Essential 8-måtten var associerad med längre förväntad livslängd fri från kroniska sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
• En tilläggsstudie visade att färre dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdom väsentligt bidrog till den ökade livslängden i samband med god hjärt-kärlhälsa.

Två relaterade studier som nyligen presenterades vid konferensen American Health Association (AHA) tyder på att optimal kardiovaskulär hälsa var associerad med ett liv fri från kronisk sjukdom, minskad kardiovaskulär dödlighet och ökad livslängd.

Dessa studier utvärderade kardiovaskulär hälsa med hjälp av kriterierna definierade av Life’s Essential 8, vilket visar användbarheten av kardiovaskulära hälsopoäng baserat på detta hälsoprogram som prediktorer för förväntad livslängd och kardiovaskulära sjukdomar.

Dr Hao Ma, en biostatistiker vid Tulane University Obesity Research Center och författare till en av studierna, säger: ”Efter decennier med stadigt ökande livslängd i befolkningen, så har den förväntade livslängden i USA stagnerat sedan 2010. Den främsta orsaken är den dåliga kardiovaskulära hälsan bland amerikaner. Vår studie indikerar att en bra kardiovaskulära hälsa, definierad som Life’s Essential 8-poängen, är relaterad till en avsevärt högre förväntad livslängd”.

Life’s Essential 8 och kardiovaskulär hälsa

År 2010 utvecklade American Heart Association (AHA) ett recept för hälsa som kallades Life’s Simple 7, bestående av sju mätbara riskfaktorer eller mått som tillsammans representerade kardiovaskulär hälsa. AHA reviderade Life’Simple 7 för att skapa Life’s Essential 8 2022 för att förbättra mätningen och övervakningen av kardiovaskulär hälsa och underlätta förebyggande och behandling av kardiovaskulära sjukdomar.

De åtta mätvärdena som utgör Life’s Essential 8 inkluderar fysisk aktivitet, kost, rökning och andra former av nikotinexponering, sömn, BMI, blodsocker, blodfetter och blodtryck. Varje mått som ingår i Life’s Essential 8 mäts på en skala från 0-100. Dessa individuella mätvärden används för att beräkna den totala eller kumulativa kardiovaskulära hälsopoängen som också varierar från 0 till 100 poäng. 

Även om medellivslängden har ökat under de senaste decennierna, har den åtföljts av en ökning av förekomsten av kroniska tillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdom och cancer. De kombinerade effekterna av värdena som ingår i Life’s Essential 8 – som att vara mer aktiv, sluta använda tobak och åtgärda högt blodtryck – är förknippade med ökad total livslängd.

Studier har dock inte undersökt sambandet mellan den totala kardiovaskulära hälsopoängen, beräknad enligt den uppdaterade Life’s Essential 8, och total livslängd samt sjukdomsfri livslängd.

Två studier som nyligen presenterades vid AHA-konferensen utvärderade om den totala kardiovaskulära hälsopoängen var kopplat till en ökad livslängd inklusive frånvaro av kroniska sjukdomstillstånd och minskad dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom.

Förväntad livslängd fri från kronisk sjukdom

Den första studien undersökte om den kardiovaskulära hälsopoängen var associerad med en ökning av total livslängd och livslängd utan kroniska sjukdomar.

Studien analyserade data som samlats in av UK Biobank från mer än 136 000 vuxna i Storbritannien och som vid studiestart inte hade hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer eller demens och hade data om kardiovaskulär hälsopoäng.

Deltagarna klassificerades som Dålig, Medel eller Idealisk kardiovaskulär hälsa baserat på kriterierna i Life’s Essential 8. Forskarna noterade att medellivslängden vid 50 års ålder förlängdes med 5,2 år för män och 6,3 år för kvinnor med idealisk kardiovaskulär hälsa, jämfört med deras motsvarigheter med dålig kardiovaskulär hälsa.

Individer med idealiska kardiovaskulär hälsopoäng hade också fler år fria från allvarlig kronisk sjukdom, som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer, än de med dålig kardiovaskulär hälsa. Specifikt förväntades män och kvinnor med idealisk kardiovaskulär hälsa att leva 75,9 % respektive 83,4 % av sina liv vid god hälsa, medan deras manliga och kvinnliga motsvarigheter med dålig kardiovaskulär hälsa förväntades leva 64,9 % och 69,4 % av sina liv fria från kronisk sjukdom.

Tidigare studier har visat att låg socioekonomisk status är förknippad med lägre förväntad sjukdomsfri livslängd. I den aktuella studien fann forskare att en idealisk kardiovaskulär hälsa bidrog till att minska effekten av låg socioekonomisk status, på sjukdomsfri förväntad livslängd.

Kardiovaskulär hälsa och livslängd

Den andra studien undersökte effekten av en idealisk kardiovaskulär hälsa på potentiell förbättring av förväntad livslängd med anledning av färre dödsfall i hjärt-kärlsjukdom. Studien analyserade data från 23 000 vuxna som deltog i National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) mellan 2005 och 2018. Med hjälp av ett nationellt dödsregister konstaterade forskarna att 1 359 deltagare dog under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 7,8 år.

I enlighet med den första studien hade deltagare med ideal kardiovaskulär hälsa längre förväntad livslängd än individer med dålig kardiovaskulär hälsa. Specifikt var den förväntade livslängden för män och kvinnor med idealisk kardiovaskulär hälsa vid 50 års ålder i snitt 7,5 år respektive 8,9 år längre än deras motsvarigheter med dålig kardiovaskulär hälsa.

Noterbart kunde 41,8 % och 44,1 % av ökningen i förväntad livslängd (vid 50 års ålder) hos män respektive kvinnor med idealiska kardiovaskulär hälsopoäng kopplas till en minskning av dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdom.

Studiens begränsningar och konsekvenser

Båda studierna hade också några begränsningar. Dr. Ma noterade att data om livsstilsfaktorer som kost och sömnmönster från NHANES-databasen var självrapporterade och därför benägna att potentiellt vara felrapporterade. Dessutom utvärderades de värden som användes för att mäta kardiovaskulär hälsa i båda studierna endast vid studiestart, och inte under uppföljningsperioden.

Dr Alexandra Lajoie, kardiolog vid Providence Saint John’s Health Center i Santa Monica, USA, som inte var involverad i studien, kommenterar:

”Resultaten av dessa båda studier är inte överraskande. Forskning fortsätter att visa oss att hälsosam livsstil är bra för hälsan, och oftast till och med viktigare än receptbelagda mediciner”.

Dr Lajoie säger att det är möjligt att upphäva några av effekterna av att inte leva (hjärt)hälsosamt tidigt i livet, men det är bättre att konsekvent upprätthålla en livsstil som är fördelaktig för hälsan.

”Självklart vore det idealiska att följa hälsosamma vanor från början, men att börja träna, få bättre sömn och bibehålla en hälsosam kroppsvikt förbättrar blodtrycket och blodsockret, och minskar följaktligen risken för kardiovaskulära händelser, i decennier efter 50 års ålder,” förklarade hon. ”Att sluta röka är det bästa för att förbättra hjärthälsa. Efter det är det att upprätthålla en regelbunden träningsrutin.

Medical News Today

Pandemin avslöjade en allt sjukare amerikansk befolkning. Den förväntade livslängden sjunker hastigt. Tre fjärdedelar av amerikanerna är överviktiga eller har fetma, hälften har diabetes eller prediabetes, och en majoritet är metabolt ohälsosamma. Dessutom ökar frekvensen av allergiska, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar med 3%-9% per år i västvärlden.

Naturligtvis är kost och livsstil viktiga faktorer bakom utvecklingen, men en kraftigt underskattad orsak till det som gör oss sjuka är miljögifternas och de hormonstörande kemikaliers roll. Genom åren har dessa faktorer till stor del undgått någon koppling; men nu finns det allt mer bevis om deras betydelse för fertilitet, metabol hälsa och cancer.

Även om flera giftiga kemikalier och toxiner har identifierats som cancerframkallande och därefter juridiskt reglerats, förblir många av dom långlivade i miljön och fortsätter även att användas. Det åligger därför både allmänheten och läkare att vara välinformerade om riskerna med dessa exponeringar. 

Här granskar vi några av de vanligaste kemikalierna och de betydande hälsoriskerna som är kopplade till dom, tillsammans med några allmänna råd om ”best praxis” för hur man minskar risken för att bli exponerad.

Mikroplaster

”Mikroplast” är en term som används för att beskriva små fragment eller partiklar från nedbrytningen av plast eller mikropärlor från hushålls- eller hygienprodukter, som är mindre än 5 mm.

Plastavfall ackumuleras i oroväckande och förödande proportioner – år 2050 beräknas det att i vikt finnas mer plast än fisk i haven. En nyligen genomförd studie visade att mikroplast fanns i blodet hos majoriteten av 22 i övrigt friska studiedeltagare.

Sedan 1950-talet har plastexponering visat sig orsaka tumörer i djurstudier. Det är dock inte känt om plasten i sig är giftig eller om den helt enkelt fungerar som bärare för att andra miljögifter ackumuleras.

Enligt Tasha Stoiber, en forskare vid Environmental Working Group (EWG), så har ”mikroplaster upptäckts i fisk och skaldjur, såväl som i andra produkter som vatten på flaska, öl, honung och kranvatten.” EWG säger att det för närvarande inte finns några formella råd om fiskkonsumtion för att undvika exponering för mikroplaster.

Trycket ökar också för ett förbud mot mikropärlor i personliga hygienprodukter.

Tills ett förbud har införts rekommenderas det att undvika engångsplaster, att istället använda tygpåsar vid matinköp snarare än plastpåsar.

Ftalater

Ftalater är kemikalier som används för att göra plaster mjuka och hållbara, samt för att binda dofter. De finns vanligtvis i hushållsartiklar som vinyl (t.ex. golvmattor, duschdraperier) och dofter, luftfräschare och parfymer.

Ftalater är kända hormonstörande kemikalier, som vid exponering har associerats med onormal könsutveckling och hjärnmognad hos barn, samt lägre nivåer av testosteron hos män. Exponeringar tros ske genom inandning, förtäring och hudkontakt; men studier av de som fastar visar dock att majoriteten av exponeringen troligen är matrelaterad.

För att undvika exponering av ftalater så rekommenderas att undvika polyvinylkloridplaster, PVC (särskilt matbehållare, plastfolie och barnleksaker), som kan identifieras med koden ”PVC”, i såväl luftfräschare och parfymerade produkter.

Trots påtryckningar från konsumentgrupper har amerikanska Food and Drug Administration (FDA) ännu inte förbjudit ftalater i livsmedelsförpackningar.

Bisfenol A (BPA)

Bisfenol A är en kemisk tillsats som används för att göra klara och hårda polykarbonatplaster (PC), samt epoxi (bl.a lim) och termopapper (kvitton). Bisfenol A är en av de största kemikalierna, med ungefär 2,7 miljoner ton som produceras varje år. Bisfenol A finns traditionellt i många klara plastflaskor och barnmuggar, men också på insidan av konservburkar.

Strukturellt fungerar Bisfenol A som en kemikalie som härmar östrogen och har associerats med hjärt-kärlsjukdomar, fetma och manlig sexuell dysfunktion. Sedan 2012 har Bisfenol A varit förbjudet i barnmuggar och nappflaskor, men det finns en viss debatt om huruvida kemikalierna som ersatt (bisfenol S och bisfenol F) är säkrare; de verkar ha liknande hormonell påverkan som Bisfenol A.

Liksom med ftalater tros majoriteten av kontamineringen vara matrelaterad. I en studiegrupp i USA hittade man Bisfenol A hos mer än 90 % av deltagarna.

Rådet är att undvika polykarbonatplaster, samt att undvika hantering av termiska papper som biljetter och kvitton, om möjligt. Mat och dryck bör förvaras i glas eller rostfritt stål. Om plast måste användas, välj polykarbonat- och polyvinylkloridfri plast, och mat och dryck ska aldrig värmas upp i plastbehållare eller omslag. Konserver bör helst undvikas, särskilt konserverad tonfisk och kondenserade soppor. Om konserverade produkter köps bör de helst vara BPA-fria.

Dioxiner och polyklorerade bifenyler (PCB)

Dioxiner är huvudsakligen biprodukter från industriell tillverkning; de släpps ut efter förbränning, när man eldar skräp och vid bränder. PCB, som är något strukturellt relaterade till dioxiner, fanns tidigare i produkter som flamskyddsmedel och kylmedel. Dioxiner och PCB grupperas ofta i samma kategori under paraplybegreppet ”persistent organic pollutants” eftersom de bryts ner långsamt och stannar kvar länge i miljön.

Tetraklordibensodioxin, kanske det mest kända dioxinet, är ett känt cancerframkallande ämne. Dioxiner har också associerats med en mängd hälsoeffekter, immunitet och påverkan på reproduktions- och endokrina system. Höga nivåer av PCB-exponering har också associerats med en ökad risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Anmärkningsvärt är att dioxinutsläppen har minskat med 90 % sedan 1980-talet, och den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) har förbjudit användningen av PCB i industriell tillverkning sedan 1979. Dioxiner finns i miljön och PCB:n kommer den vägen in i näringskedjan och lagras i fett.

De bästa sätten att undvika exponering är genom att begränsa konsumtionen av kött, fisk och mejeriprodukter och ansa bort fettet från kött. Nivåerna av dioxiner och PCB i kött, ägg, fisk och mejeriprodukter är cirka 5-10 gånger högre än i växtbaserade livsmedel. Forskning har visat att odlad lax sannolikt är den mest PCB-förorenade proteinkällan i USA:s kost; nyare former av landbaserat och hållbart vattenbruk minskar dock troligen exponering.

Bekämpningsmedel (pesticider)

Utvidgningen av jordbruket i USA under det senaste århundradet har bidragit till ett dramatiskt ökat användande av industriella bekämpningsmedel. Faktum är att över 90 % av USA:s befolkning har bekämpningsmedel i urin och blod, oavsett var de bor. Exponeringar tros vara matrelaterade.

Ungefär 450 000 ton bekämpningsmedel används årligen i USA, inklusive nästan 130 tusen ton glyfosat, som har identifierats som ett troligt cancerframkallande ämne av europeiska myndigheter.

En stor europeisk prospektiv studie visade en lägre risk för cancer hos personer som i högre utsträckning konsumerade ekologisk mat. Utöver cancerrisk är förhöjda blodnivåer av ett bekämpningsmedel som heter beta-hexaklorcyklohexan (B-HCH) associerade med högre risk för att dö. Dessutom har exponering för DDE – en metabolit av DDT, ett klorerad bekämpningsmedel som användes flitigt på 1940-1960-talet och som fortfarande finns kvar i miljön än idag – visat sig öka risken för kognitiv försämring och för Alzheimers.

Eftersom dessa klorerade bekämpningsmedel ofta är fettlösliga verkar de ansamlas i animaliska produkter. Därför har människor som äter en vegetarisk kost visat sig ha lägre nivåer av B-HCH. Detta har också lett till rekommendationen att man bör konsumera ekologiska livsmedel.

Per- och polyfluoralkylämnen (PFAS)

PFAS är en grupp fluorerade föreningar som upptäcktes på 1930-talet. Deras kemiska sammansättning inkluderar en hållbar kol-fluoridbindning, som innebär att de kvarstannar i miljön i tusentals år och därför kallas dom för ”för evigt kemikalier”.

PFAS har upptäckts i blodet hos 98 % av amerikanerna och i regnvattnet på platser så långt bort som Tibet och Antarktis. Även låga exponeringsnivåer har associerats med en ökad risk för cancer, sköldkörtelsjukdom, fosterskador, hormonstörningar, minskad fertilitet och andra allvarliga hälsoproblem.

PFAS egenskaper gör dem också både hållbara vid mycket hög värme och vattenavvisande. Som exempel kan nämnas att PFAS användes av 3M för att göra Scotchgard (ett vattenavvisande medel som appliceras på tyg, möbler och mattor för att skydda dem mot fläckar) för mattor och tyger och av Dupont för att göra Teflon som är en nonstick-beläggning i grytor och stekpannor. Även om perfluoroktansyra (PFOA) togs bort från nonstick-kokkärl 2013, är PFAS – en familj av tusentals syntetiska föreningar – fortfarande vanligt i snabbmatsförpackningar, vatten- och fläckavvisande kläder, brandsläckningsskum och personliga hygienprodukter. PFAS släpps ut i miljön vid nedbrytning av dessa konsument- och industriprodukter, samt vid dumpning från avfallsanläggningar.

Oroväckande nog konstaterar EWG att upp emot 200 miljoner amerikaner kan exponeras för PFAS genom dricksvatten. I mars 2021 meddelade EPA att de kommer att reglera PFAS i dricksvatten; Reglerna är dock inte slutgiltiga. För närvarande är det upp till de enskilda staterna att undersöka halterna i sitt dricksvatten.

För att undvika eller förhindra exponering från PFAS, rekommenderas att man filtrera kranvatten med antingen omvänd osmos eller aktivt kolfilter, samt undviker snabbmat och hämtmat om möjligt, liksom konsumentprodukter märkta som ”vattenbeständiga”, ”fläckresistent” och ”nonstick”.

Som ett bevis på hur skadliga dessa kemikalier är reviderade EPA nyligen sina hälsorådgivningar för PFAS, eller PFOA, till en gräns som är mer än 10 000 gånger lägre än vad den tidigare gränsen var.

Medscape

Livsstilsförändring när det gäller rökning, alkohol, kroppsvikt och fysisk aktivitet kan påverka risken för koloncancer, visar resultaten från en stor europeisk studie.

”Detta är ett tydligt budskap som läkare och gastroenterologer kan ge till sina patienter för att minska risken för koloncancer”, säger Edoardo Botteri, PhD, Cancer Registry of Norway, Oslo, i en artikel publicerad i The American Journal av gastroenterologi.

Tidigare studier har visat på ett samband mellan cancer i allmänhet och ohälsosamma livsstilsfaktorer. Det finns också visat på ett samband mellan viktökning och en ökad risk för kolorektalcancer, och en minskad risk vid rökstopp. Men Botteri och kollegor kunde inte hitta någon publicerad forskning om sambandet mellan andra livsstilsfaktorer och risken för kolorektalcancer, skriver de.

I studien följde de 295 865 personer från European Prospective Investigation into Cancer (EPIC) under knappt 8 år. Deltagarna var i åldern 35 till 70 år och kom från Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Storbritannien.

Livsstilsförändring kan minska risken för koloncancer

Forskarna beräknade ett hälsosamt livsstilsindex (HLI) på basis av rökstatus, alkoholkonsumtion, BMI och fysisk aktivitet. Mediantiden mellan studiestart till enkäten för uppföljningen var 5,7 år.

Män hade mer gynnsam prognos än kvinnor.

En ökning med 1 enhet i HLI-poäng var associerat med en 3% lägre risk för kolorektalcancer.

• När HLI-poängen räknades ihop, kopplades förbättringar från en ”ogynnsam livsstil” (0–9 poäng) till en ”gynnsam livsstil” (12–16 poäng) med en 23% lägre risk för kolorektalcancer (jämfört med ingen förändring). Likaså var en tillbakagång från en ”gynnsam livsstil” till en ”ogynnsam livsstil” kopplad med en 34% högre risk.

• Förändringar i ökning av BMI (övervikt) visade mot ett samband för kolorektalcancer.

• Minskad alkoholkonsumtion var signifikant associerad med en minskning av risken för kolorektalcancer hos personer i åldern 55 år eller yngre.

• Ökning av fysisk aktivitet var signifikant associerad med en lägre risk för koloncancer, särskilt hos yngre personer.

Å andra sidan var rökminskning eller rökstopp associerat med en ökning i risk för koloncancer. Denna korrelation kan vara resultatet av ”omvänt orsakssamband”, det vill säga människor kan ha slutat röka för att de upplevde tidiga symtom på koloncancer. Rökning hade endast en marginell inverkan på beräkningarna av ett hälsosamt livsstilsindex (HLI) i denna studie eftersom endast en liten del av deltagarna ändrade sin rökning.

Information om kost samlades endast in vid studiestart, så vilken påverkan förändringar av kosten hade kunde inte mätas. Forskarna justerade sin analys för kost vid studiestart, men de erkänner att inte ha beräknat kost i HLI-poängen var en begränsning av studien.

Ändå, om resultaten av denna observationsstudie bekräftas av annan forskning, kan dessa fynd hjälpa till att utforma studier för att förhindra att man drabbas av koloncancer, avslutar forskarna.

Medscape

The American Journal of Gastroenterology 

Under många år har man trott att åldrandeprocessen är oundviklig och att åldersrelaterade sjukdomar inte kan förebyggas eller vändas. Till exempel, US Food and Drug Administration (FDA) erkänner inte åldrande som en indikation för läkemedelsgodkännande eftersom det inte finns några markörer för att avgöra om möjliga behandlingar har en betydande inverkan på åldrandets kännetecken.

Området gerovetenskap syftar till att hitta sätt att ändra detta genom att fördröja uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar eller genom att förlänga livslängden. Den 19 maj 2021 träffades experter inom gerovetenskap vid ett videosymposium under New York Academy of Sciences. Presentationer och diskussioner med experter på området visade att anmärkningsvärda framsteg har gjorts för att förstå de mekanismer som ligger bakom biologiskt åldrande. Dessa mekanismer bidrar till sårbarheten hos äldre vuxna. Presentationerna fokuserade på att identifiera biomarkörer för åldrande och på sökandet efter insatser för att förebygga och behandla åldersrelaterade sjukdomar.

Ordlista

Senescent cells (åldrande celler): Detta är ”gamla” celler med irreversibelt skadat DNA; de motstår starkt apoptos. Således dör de inte och fortsätter att utsöndra patogena proinflammatoriska molekyler.

Senolytika: Detta är en klass av föreningar som främjar avlägsnandet av åldrande celler från kroppen.

Autofagi: Detta är en process som främjar proteinnedbrytning, som försvagas vid åldrande och som hindrar aggregeringen av proteiner som är skadliga för cellfunktionen, särskilt de i centrala nervsystemet.

Proteostas: Detta är den dynamiska regleringen av proteinhomeostas.

Epigenetik: Detta är biologiområdet som studerar fenotypförändringar som inte orsakas av förändringar i DNA-sekvensering och som fortsätter att påverka celldelningen.

Metabolom: Detta hänvisar till små molekyler som utgör byggstenarna i alla organismers funktioner, från cellmembran till metaboliska cykler till gener och proteiner.

Translationsforskning: Detta innebär att primära forskningsresultat tillämpas på klinisk forskning och vice versa (Translation är den process i cellerna där ribosomerna använder mRNA för att bygga protein).

Möjliga forskningsområden

Senescense (åldrande) sker inte bara med ökad ålder utan påskyndar också åldrandet. Vid det vetenskapliga mötet gavs bevis för att åldrande celler kan förvärra det kliniska förloppet hos äldre vuxna i fall av infektioner (t.ex. COVID-19) eftersom de leder till cytokinstormar. Experiment på gamla möss som har genomgått genetisk modifiering av åldrande celler eller administrering av ”senolytiska cocktails” bestående av dasatinib plus quercetin skyddade djuren från effekterna av virusinfektioner. Detta fynd bekräftar tanken att faktorer som är involverade i biologiskt åldrande ökar sårbarheten och kan modifieras genom behandling.

Alzheimers sjukdom är ett exempel på effekterna av cellulär senescens. Åldrande celler utvecklar en senescensassocierad sekretorisk fenotyp som kan vara toxisk för närliggande friska celler och kan leda till att åldrandet fortplantar sig i vävnader. Denna effekt gör Alzheimers sjukdom till en viktig fokuspunkt när man studerar användningen av senolytika. Därför kan medel som stimulerar autofagi vara av intresse för behandling av degenerativa sjukdomar.

Bedömning av terapeutiska effekter

Det kan vara möjligt att bedöma de terapeutiska effekterna av läkemedelskandidater med hjälp av följande biomarkörer.

Tillväxthormon och insulinliknande tillväxtfaktor typ 1 (IGF-1): Äldre vuxna ordineras ofta tillväxthormon. Nya data tyder dock på att detta inte är fördelaktigt för denna patientpopulation eftersom det motverkar proteostas och andra cellunderhållsmekanismer i hög ålder. Experimentella studier och studier utförda på hundraåringar tyder på att låga nivåer av tillväxthormon och IGF-1 bidrar till livslängden och kan vara terapeutiska biomarkörer.

Epigenetik: DNA-metylering är en metod som erbjuder en ”epigenetisk klocka” för att jämföra biologisk ålder med kronologisk ålder. Högre epigenetisk ålder var associerad med ökad risk för dödlighet, bröstcancer och ej alkoholrelaterad fettleversjukdom. Därför kan det också vara en terapeutisk biomarkör.

Metabolomik: Att studera metabolomer underlättar identifieringen av kopplingen mellan genetiska polymorfismer och livslängd, eftersom de flesta polymorfismer förklarar <0,5 % av livslängdsvariationerna.

Ny translationsstrategi: Det är vanligt att behandla varje åldersrelaterad sjukdom individuellt. En alternativ strategi skulle vara att rikta in sig på kännetecknen för biologiskt åldrande för att förhindra att dessa sjukdomar utvecklas. Hastigheten av biologiskt åldrande korrelerar med hastigheten för skadeackumulering på makromolekylär, organell- och cellulär nivå. Det påverkar också kroppens förmåga att reparera denna skada. Bedömningen av biomarkörer skulle göra det möjligt att forska om effekterna av kort- och långtidsbehandlingar som minimerar skador och förbättrar motståndskraften relaterade till sjukdomar som är vanliga vid åldrande.

Ny translationsforskning

Rapporten lyfter fram två translationella forskningsmodeller: den djupgående studien av hundraåringar och analysen av hur immunförsvaret gör äldre vuxna sårbara för covid-19. Effekten av nedsatt immunitet på åldrandet blev särskilt tydligt under pandemin. Men för att fokusera uppmärksamheten på immunitet som ett terapeutiskt mål och för att bättre förstå elasticiten av immunitet, måste den specifika karaktären hos immunbrist och biologiska brister definieras.

Metformin är bland de terapeutiska medlen som undersöks i klinisk forskning. Dess effekt på åldrande kommer att studeras i den studien Targeting Aging with Metformin (TAME). Denna studie är den första som studerar åldrandet som utfall. Målet är att skapa ett regelverk som framtida terapier kan följa för att uppnå FDA-godkännande.

Det finns tre lovande terapeutiska plattformar bland de banbrytande forskningsstudierna. Den första syftar till att producera adenosintrifosfat, vars nivåer minskar dramatiskt med åldrandet. Den andra syftar till att främja autofagi för att ta bort cellavfall för att behandla neurodegenerativa sjukdomar. Den tredje programmerar om epigenomet till ett yngre tillstånd.

Forskning om mitokondriell dysfunktion är relevant eftersom den är mycket involverad i åldersrelaterade sjukdomar. Mitokondriellt härledda peptider skulle potentiellt kunna fungera som biomarkörer för mitokondriell funktion i åldringsstudier och bli lovande terapeutiska mål vid åldersrelaterade sjukdomar. En av dessa peptider, humanin, har visat sig utöva skyddande effekter på hjärtat, hjärnan och levern. Forskare observerade att mitokondriella proteiner är åldersberoende och undertrycks av tillväxthormon och IGF-1. De fann också att humaninnivåer är korrelerade med endotelfunktion. Data från djurstudier har visat att bibehållna humaninnivåer är positivt kopplade till livslängd; dessa fynd speglas i data från hundraåringar och deras avkommor, som har högre nivåer av humanin.

Bildandet av ett translationellt gerovetenskapligt nätverk bestående av flera forskare från olika institutioner bör påskynda tillämpningen av denna förståelse. Trots pågående forskning och kliniska studier bör senolytika inte betraktas som att det förlänger livslängden eller behandlar vissa tillstånd, eftersom deras fullständiga säkerhetsprofiler ännu inte har klarlagts.

Slutsats – Kan vi påverka åldrandet?

Gerovetenskap står inför utmaningar när det gäller att hantera åldersrelaterade problem. Förhoppningen är att dessa utmaningar kommer att övervinnas genom undersökningar och kliniska studier av mekanismerna som är involverade i åldrandet. En djupgående studie av interaktionerna mellan underliggande åldrandemekanismer behövs för att svara på följande frågor:

• Finns det ett hierarkiskt samband mellan dessa mekanismer?

• Finns det organ- eller celltypsskillnader i interaktionerna mellan dessa mekanismer?

• Är det möjligt att uppnå en synergistisk effekt genom kombinerade insatser riktade mot flera av de processer som driver åldrandet?

Det är komplicerat, men forskare börjar se ljuset i slutet av tunneln.

Medscape

Abstrakt

Av betydelse

Ett snabbt åldrande gör vuxna mer sårbara för kroniska sjukdomar och dödsfall. Huruvida motgångar i barndomen är förknippade med accelererade åldrandeprocesser, och i vilken utsträckning livsstilen inverkar i det sambandet, är fortfarande okänt.

Mål

Att undersöka sambanden mellan motgångar i barndomen med ett fenotypiskt (de observerbara egenskaperna) åldrandemått och vad en ohälsosam livsstil har för inverkan på detta sambandet.

Design och deltagare

En retrospektiv analys genomfördes med hjälp av data från vuxna deltagare i UK Biobank baseline survey (2006-2010) och onlineundersökning om mental hälsa (2016). Analys av datan genomfördes mellan 1 september 2021 till 28 februari 2022.

Utsatthet

Motgångar i barndomen, inklusive fysisk försummelse, känslomässig försummelse, sexuella övergrepp, fysiska övergrepp och känslomässiga övergrepp, bedömdes retrospektivt genom onlineundersökningen om mental hälsa (2016).

Huvudsakliga resultat och åtgärder

Ett fenotypiskt åldrandemått, fenotypisk åldersacceleration beräknades, där höga värden indikerade ett accelererat åldrande. 

BMI (kroppsmassaindex), rökstatus, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kost kombinerades för att skapa en ohälsosam livsstilspoäng (intervall 0-5, där höga poäng indikerar en mer ohälsosam livsstil).

Resultat

Totalt 127 495 deltagare i åldrarna 40 till 69 år (medelålder vid studiestart 56,4 år; 55,7% kvinnor). Varje enskild typ av motgång i barndomen och kumulerat antal motgångar i barndomen, var associerade med fenotypisk åldersacceleration. Exempelvis, så hade de som upplevde 4 eller 5 motgångar i barndomen en högre fenotypisk åldersacceleration vid anpassad modellberäkning jämfört med deltagare som inte upplevde motgångar i barndomen. Den formella analysen avslöjade att en ohälsosam livsstil delvis inverkade i sambandet mellan motgångar i barndomen och fenotypisk åldersacceleration, med mellan 11,8% till 42,1%.

Slutsatser – Ohälsosam livsstil i barndomen påskyndar åldrandet

Sammanfattningsvis, i denna population av 127 495 vuxna i åldern 40 till 69 år i UK Biobank, var motgångar i barndomen signifikant associerade med ett snabbare åldrande. Vidare förmedlade en ohälsosam livsstil delvis detta samband. Resultaten indikerar att man bör ägna mer uppmärksamhet för motgångar i barndomen hos små barn och tonåringar. Ännu viktigare är att resultaten avslöjar en länk som kopplar motgångar i barndomen till hälsa i medel- och tidig ålderdom genom ett påskyndat åldrande, och understryker potentialen för livsstilsinterventioner såväl som andra strategier för att främja ett hälsosamt åldrande bland vuxna som har upplevt motgångar i barndomen.

JAMA

Nästan hälften av alla dödsfall i cancer i världen är kopplade till riskfaktorer som kan förebyggas, och flera av dessa riskfaktorer är beteenderelaterade, enligt den första globala rapporten i sitt slag.

Rapporten visar att de riskfaktorer som bidrar till flest dödsfall i cancer är rökning, alkohol och ett högt kroppsmasseindex (BMI), men det är den sista riskfaktorn som är ganska oroande. De största ökningarna av dödsfall i cancer under det senaste decenniet kan kopplas till metabola faktorer som fetma, särskilt i låginkomstländer, påpekar forskarna.

”Rökning fortsätter att vara den ledande riskfaktorn för cancer globalt”, konstaterar författarna. De ledande cancerformerna som kan hänföras till ökande dödsfall globalt under 2019 för män och kvinnor var luftstrups-, luftrörs- och lungcancer, vilket representerade 36,9% av alla cancerdödsfall.

De näst vanligaste cancerformerna var kolorektalcancer, matstrupscancer och magsäckscancer hos män och livmoderhalscancer, kolorektal cancer och bröstcancer hos kvinnor.

”Vad vi vet representerar denna studie det största arbetet hittills med att fastställa den globala påverkan av cancer som kan härledas till riskfaktorer”, säger författarna.

”Dessa resultat visar att en betydande andel av cancer globalt har potential att förebyggas genom insatser som syftar till att minska exponeringen för riskfaktorer för cancer”, tillägger de.

Studien publicerades online i The Lancet.

”Våra resultat kan hjälpa beslutsfattare och forskare att identifiera nyckelriskfaktorer mot vilka man kan rikta sina insatser för att minska dödsfall och ohälsa från cancer regionalt, nationellt och globalt”, kommenterar en av studiens författare Christopher Murray, MD, chef för Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), vid University of Washingtons School of Medicine i Seattle.

”Det övergripande budskapet i den här studien är tydligt: en betydande del av cancersjukdomar… går att förebygga”, skriver Diana Sarfati, MBChB, och Jason Gurney, PhD, vid University of Otago, Nya Zeeland, i en samtidig ledare i The Lancet.

”Insatser för att förebygga cancer kräver samlade insatser både i hälsosektorn och utanför”, fortsätter de. ”Dessa åtgärd inkluderar specifika policys fokuserade på att minska exponeringen för cancerframkallande riskfaktorer, såsom tobaks- och alkoholanvändning, och tillgång till vaccinationer som förhindrar cancerframkallande infektioner, inklusive hepatit B och HPV.”

”Det primära förebyggandet av cancer genom att eliminera eller minska av påverkbara riskfaktorer är vårt bästa hopp om att minska den framtida cancerbördan”, konkluderar dom.

Nytt projekt

Resultaten kommer från en analys av studien Global Burden of Diseases, Injuries and Risk Factors (GBD) 2019, ett nytt projekt utformat för att kvantifiera cancer som kan tillskrivas påverkbara riskfaktorer runt om i världen, utöver faktorer som ålder, kön och över tid.

Utfall inklusive cancerdödsfall såväl som förlorade levnadsår (DALY) utvärderades för 82 riskutfall, och undersöktes mot 23 cancertyper och 34 kända riskfaktorer i kategorierna beteendemässiga, miljömässiga och yrkesmässiga riskfaktorer samt metabola riskfaktorer, baserat på kriterier från World Cancer Research Fund.

Sammantaget stod de utvärderade riskfaktorerna för 44,4% av alla cancerdödsfall, medan övriga cancerformerna kanske inte kan förhindras genom undvikande av de riskfaktorer som utvärderades i studien.

Bland män var de riskfaktorer som utvärderades involverade i 50,6% av alla dödsfall i cancer, medan andelen för kvinnor var 36,3%.

Under 2019 var de ledande riskfaktorerna globalt för båda könen kopplade till beteendet, och de främsta orsakerna var rökning, alkohol och högt kroppsmasseindex (BMI.

Dödsfall i rökning var högre för män än kvinnor (33,2% mot 8,9%), liksom i alkohol (7,4% mot 2,3%).

Män var också mer benägna att dö i cancer kopplat till miljö- och yrkesmässiga risker samt beteenderisker, jämfört med kvinnor.

Rökning, alkohol och högt BMI var de största orsakerna till dödsfall i cancer i höginkomstländer, enligt studiens sociodemografiska index.

I låginkomstländer var de ledande riskfaktorerna för att dö i cancer rökning, osäkert sex och alkohol.

Ökning över tid – dödsfall i cancer

Totalt sett ökade andelen dödsfall i cancer kopplat till de utvärderade riskerna med 20,4% mellan 2010 och 2019.

Observera att ökningen under tidsperioden var högst för cancer kopplad till metabola risker (övervikt, fetma), där dödsfallen i cancer ökade med 34,7%.

Författarna noterar att ökningen i metabol risk, som fetma, framför allt ökade i låg- och medelinkomstländer. ”Ökningen i cancer som kan härledas till metabol risk kan vara resultatet av att dessa länder upplever en utveckling till bättre ekonomi vilket i sin tur kan leda till att alltfler blir överviktiga och feta”, spekulerar de.

Samtidigt kan sägas att det globalt har det gjorts betydande framsteg när det gäller att minska exponeringen för tobak och det kan kopplas till samordnade förebyggande insatser både nationellt och internationellt.”

Studien fick finansiering från Bill & Melinda Gates Foundation.

Medscape

The Lancet

I en observationsstudie var aterosklerotiska riskfaktorer (ärftlighet, högt blodtryck, höga blodfetter, kost, bukfetma, för lite motion, diabetes, rökning, stress, inflammation) ovanliga i barndomen och verkade inte vara associerade med sjukdom i ischemisk stroke hos barn eller i tidig ung vuxen ålder.

Men i 30-40-årsåldern var dessa riskfaktorer starkt kopplade till en betydande ökad risk för stroke – närmare tio gånger ökad risk

”Medan stroke i barndomen och i mycket tidig vuxen ålder sannolikt inte orsakas av aterosklerotiska riskfaktorer, så verkar det som om dessa riskfaktorer ökar under ung vuxen ålder och riskfaktorerna för stroke blir betydande i 30-40-årsåldern,” säger studiens huvudförfattaren Sharon N. Poisson, MD, MAS, docent i neurologi vid University of Colorado, Aurora, Colorado, USA. 

Resultaten publicerades den 1 augusti i JAMA Neurology.

I denna studie fokuserade forskarna på arteriell ischemisk stroke (propp), inte hemorragisk stroke (blödning). ”Vi vet att högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma, alla dessa är riskfaktorer för ischemisk stroke, men vad vi inte känner till är vid vilken ålder dessa aterosklerotiska riskfaktorer faktiskt orsakar stroke,” sa Poisson.

För att ta reda på mer gjorde hon och hennes team en observationsstudie (fallkontrollstudie) av data i Kaiser Permanente Northern California databasen, som hade samlat data under 14 år, från 1 januari 2000 till 31 december 2014.

Analysen inkluderade 141 barn och 455 unga vuxna med arteriell ischemisk stroke och 1382 åldersmatchade kontroller.

Barnen delades in i två åldersgrupper: 29 dagar till 9 år och 10-19 år.

I den yngre åldersgruppen noterades 69 fall av arteriell ischemisk stroke och i den äldre gruppen 72 fall.

Bland unga vuxna med ischemisk stroke var fördelningen i respektive åldersgrupp: 20-29 år (n = 71 fall), 30-39 år (144 fall) och 40-49 år (240 fall).

I kontrollgrupperna (1382 kontroller) utvecklade 168 barn i åldern 29 dagar till 9 år och 196 barn i åldern 10-19 år arteriell ischemisk stroke.

Det fanns 121 fall av ischemisk stroke bland unga vuxna i kontrollgruppen 20-29 år, 298 fall i gruppen 30-39 år och 599 fall i gruppen 40-49 år.

Både patientfallen bland barn och motsvarande kontroller hade en låg prevalens av dokumenterade diagnoser av aterosklerotiska riskfaktorer (ARF). Oddskvoten (OR) för att ha någon riskfaktor för arteriell ischemisk stroke var 1,87 i åldern 0-9 år och 1,00 i åldern 10-19.

Däremot så ökade antalet fall med riskfaktorer med en stigande ålder.

Oddskvoten (OR) var 2,3 för åldersintervallet 20-29 år, 3,57 för åldersintervallet 30-39 år och 4,91 för åldersintervallet 40-49 år.

Analysen visade också att oddskvoten (OR) för de med flera aterosklerotiska riskfaktorer var 5,29 för åldersintervall 0-9 år, 2,75 för åldersintervall 10-19 år, 7,33 för åldersintervall 20-29 år, 9,86 för åldersintervall 30-39 år och 9,35 för åldersintervall 40-49 år.

Flera riskfaktorer var sällsynta hos barn men blev allt vanligare för varje 10-talet år av ungt vuxenliv.

Den förmodade orsaken till arteriell ischemisk stroke var ateroskleros. Bevis för åderförkalkning fanns hos 1,4% i åldersgruppen 10–19 år, 8,5% hos gruppen 20–29 år, 21,5% hos gruppen 30–39 år och 42,5% hos gruppen 40–49 år.

”Denna studie säger oss att även om stroke i tonåren och mycket tidig vuxen ålder kanske inte orsakas av aterosklerotiska riskfaktorer, så om dessa riskfaktorer ackumuleras tidigt i livet så ökar risken betydligt för att drabbas av stroke i 30-40-årsåldern. Jag hoppas att vi kan sprida detta budskap, för ju tidigare vi kan behandla riskfaktorerna, desto bättre blir resultatet,” säger Poisson.

Förebyggandet börjar i barndomen – för att förhindra stroke i unga år

Förebyggande av kardiovaskulära sjukdomar börjar i barndomen, vilket är ett paradigmskifte från hur man tänkte på kardiovaskulär sjukdom för ett par decennier sedan, konstaterade barnkardiologen Guilherme Baptista de Faia, MD, från Ann & Robert H. Lurie Children’s Hospital i Chicago, Illinois, USA.

”Våra riktlinjer för minskning av riskfaktorer hos barn syftar till att ta upp hur eller när vi screenar för dessa riskfaktorer, hur eller när vi vidtar åtgärder, och påverkar dessa åtgärder kardiovaskulärt utfall senare i livet? Den här artikeln bidrar till den allt ökande mängden forskningen som syftar till att förstå sambandet mellan kardiovaskulära riskfaktorer i barndomen och tidig hjärt-kärlsjukdom,” sa Baptista de Faia.

”Det har skett en intressant utveckling i vår förståelse av effekterna av kardiovaskulära riskfaktorer tidigt i livet. Stora studier som ”Bogalusa Heart Study”, ”Risk in Young Finns Study”, ”Muscatine Study”, ”Childhood Determinants of Adult Health”, ”CARDIA” och ”International Childhood Cardiovascular Cohorts” (i3C) har varit avgörande för att kunna utvärdera denna fråga,” säger han.

Vetskapen om att aterosklerotiska riskfaktorer hos barn kan leda till en ökad risk för ateroskleros senare i livet öppnar upp för förebyggande medicinering, säger Baptista de Faia, som inte deltog i studien.

”Det är här förebyggande medicinering kommer in. Om vi kan identifiera barn med ökad risk, kan vi ingripa tidigt för att förbättra resultaten senare i livet?” Familjär hyperkolesterolemi är ”ett bra exempel på detta”, tillade han. ”Vi kan screena barn tidigt i livet, det finns en effektiv behandling, och vi vet från befolkningsstudier att tidig behandling minskar risken avsevärt för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.”

Medscape

JAMA

Klinisk relevans

Hjärt- kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken i USA, och American Heart Association (AHA) har tidigare skapat ett ramverk för att hjälpa till att definiera kardiovaskulär hälsa, med hjälp av en modell som kan vara funktionell både för enskilda patienter och för samhället. Life’s Simple 7 använde 7 viktiga parametrar för att mäta kardiovaskulär hälsa:

1. Hälsosam kost

2. Fysisk aktivitet

3. Undvika nikotin

4. Hälsosam vikt

5. Hälsosamma nivåer av blodfetter

6. Hälsosamma nivåer av blodtryck

7. Hälsosamma nivåer av blodsocker

Man har nu uppdaterat några av dessa mål och lagt till 1 extra parameter för att skapa ett nytt ramverk för kardiovaskulär hälsa: Life’s Essential 8.

Studiens sammanfattning och prognos

Ungefär 80% av den vuxna amerikanska befolkning har låg till måttlig kardiovaskulär hälsa, enligt AHAs checklista för optimal hjärthälsa, som nu även inkluderar hälsosam sömn som en viktig komponent för hjärthälsa. Med tillägg av sömn ersätter ”Life’s Essential 8” den tidigare checklistan ”Life’s Simple 7”.

”Det nya måttet på sömnlängd återspeglar de senaste forskningsrönen: sömn påverkar den allmänna hälsan, och människor som har hälsosammare sömnmönster hanterar hälsofaktorer som vikt, blodtryck eller risk för typ 2-diabetes mer effektivt”, säger AHA:s president Donald M. Lloyd-Jones, MD, i ett pressmeddelande.

”Och framstegen inom sömnmätning ger nu människor en möjlighet att på ett tillförlitligt och rutinmässigt sätt övervaka sina sömnvanor hemma”, säger Dr Lloyd-Jones, ordförande för avdelningen för förebyggande medicin vid Northwestern Universitys Feinberg School of Medicine i Chicago. Illinois.

AHA:s rådgivande grupp publicerade uppdateringen den 29 juni online i Circulation ”Life’s Essential 8: Update and Enhancing American Heart Association’s Construct on Cardiovascular Health”

En tillhörande artikel publicerades samtidigt i Circulation rapporterar om den första studien som genomförts med Life’s Essential 8.

Vidareutveckla ”Life’s Simple 7”

AHA definierade de 7 mätvärdena för optimal kardiovaskulär hälsa 2010. Efter 12 år och mer än 2400 vetenskapliga artiklar i ämnet, har nya upptäckter inom kardiovaskulär hälsa och sätt att mäta den, en möjlighet att granska varje hälsokomponent mer i detalj och vid behov uppdatera parametrarna, förklarar AHA.

Fyra av de ursprungliga måtten har omdefinierats för att stämma överens med nya kliniska riktlinjer eller vara kompatibla med nya mätverktyg, och poängsystemet kan nu även tillämpas på alla som är 2 år och äldre. Här är en sammanfattning av Life’s Essential 8, inklusive uppdateringar:

1. Diet (uppdaterad):

Riktlinjerna innehåller en ny guide för att värdera kostkvalitet för vuxna och barn, både på individ- och befolkningsnivå. På befolkningsnivå baseras kostbedömningen på dagligt intag av kosten enligt Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH). På individnivå används ”Mediterranean Eating Pattern for Americans” för att bedöma och övervaka kardiovaskulär hälsa.

2. Fysisk aktivitet (inga förändringar):

Fysisk aktivitet fortsätter att mätas genom det totala antalet minuter av måttlig eller kraftfull fysisk aktivitet per vecka, enligt definitionen i US Physical Activity Guidelines for Americans (2nd edition). Den optimala nivån är 150 minuter eller mer per vecka av måttlig fysisk aktivitet, eller 75 minuter av kraftig fysisk aktivitet per vecka för vuxna, 420 minuter eller mer per vecka för barn i åldrarna 6 år och äldre, och åldersspecifika modifieringar för yngre barn.

3. Nikotinanvändning (uppdaterad):

Användning genom inhalerade nikotin-tillförande system, som inkluderar e-cigaretter eller sk vaping produkter (batteridrivna enheter för att andas in en aerosol) har lagts till, eftersom den tidigare mätmetoden endast inkluderade traditionella, brännbara cigaretter. Detta visar vuxnas och ungdomars nyttjande och konsekvenserna det får för långsiktig hälsa. Exponering för passiv rökning för barn och vuxna har också lagts till.

4. Sömnlängd (nytt):

Sömnlängd är förknippad med kardiovaskulär hälsa. Mätt som genomsnittligt antal timmars sömn per natt är den ideala nivån 7 till 9 timmar för vuxna. De ideala sömnintervallerna under ett dygn är 10 till 16 timmar för barn i åldrarna 5 år och yngre, 9 till 12 timmar för barn i åldrarna 6 till 12 år och 8 till 10 timmar för barn i åldrarna 13 till 18 år.

5. Body Mass Index, BMI (inga förändringar):

AHA medger att Body Mass Index (BMI) är ett ofullständigt mått. Ändå, eftersom det är lätt att beräkna och allmänt tillgängligt, fortsätter BMI att vara en ”rimlig” mätmetod för att bedöma viktkategorier som kan leda till hälsoproblem. Den bästa kardiovaskulära hälsan kopplat till BMI noteras i intervallet 18,5 till 24,9 kg/m2. AHA noterar att BMI-intervallen och de efterföljande hälsoriskerna förknippade med dem kan skilja sig åt mellan människor.

6. Blodfetter (uppdaterad):

Mätvärdet för blodfetter (kolesterol och triglycerider) uppdateras till att använda non-HDL (High Density Lipoprotein) kolesterol (non-HDL = Totalkolesterol minus HDL kolesterol) som parametern att övervaka, snarare än totalt kolesterol. Denna förändring görs eftersom non-HDL-kolesterol kan mätas utan att man behöver fasta och är därmed en tillförlitligt undersökning för alla patienter.

7. Blodsocker (uppdaterat):

Detta mått utökas till att inkludera möjligheten att mäta hemoglobin A1c eller blodsockernivåer för personer med eller utan diabetes typ 1 eller 2 eller pre-diabetes.

8. Blodtryck (inga förändringar):

Blodtryckskriterierna förblir oförändrade från 2017 års guidelines som fastställde det optimala blodtrycket till lägre än 120/80 mm Hg och definierade hypertoni som 130 – 139 mm Hg systoliskt tryck eller 80 – 89 mm Hg diastoliskt tryck.

”Oroande” ny data

Resultaten från den första studien med Life’s Essential 8 visar att den allmänna kardiovaskulära hälsan för amerikaner är ”långt ifrån idealisk”, då hela 80% av vuxna befolkningen ligger på en låg eller måttlig nivå, rapporterar forskarna.

Data för analysen är från 2013 till 2018 US National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) av mer än 13 500 vuxna i åldrarna 20 till 79 år och nästan 9 900 barn i åldrarna 2 till 19 år. Här är några av de viktigaste resultaten:

– Den genomsnittliga kardiovaskulära hälsopoängen baserat på Life’s Essential 8 var 64,7 för vuxna och 65,5 för barn, vilket är i det måttliga intervallet på skalan 0 till 100.

– Endast 0,45 % av de vuxna hade den maximala poäng på 100; 20% hade hög kardiovaskulär hälsa (poäng på 80+), 63% måttlig (poäng 50-79) och 18% låg kardiovaskulär hälsa (lägre än 50 poäng).

– Vuxna kvinnor hade högre genomsnittliga kardiovaskulära hälsopoäng (67) jämfört med män (62,5).

– Generellt fick vuxna lägst poäng inom områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.

– Kardiovaskulära hälsopoäng var generellt lägre vid hög ålder.

– Sociodemografiska grupper varierade särskilt i kardiovaskulära hälsopoäng för kost, nikotinanvändning, blodsocker och blodtryck.

”Analyser som denna kan hjälpa beslutsfattare, läkare och allmänheten att förstå hur man kan förändra för att förbättra och bibehålla en optimal kardiovaskulär hälsa under hela livet,” säger Dr Lloyd-Jones.

Viktig information att ta med sig – Hälsoläget i USA:

– Idealisk kardiovaskulär hälsa definierades med att uppfylla alla 7 kriterierna i Life’s Simple 7. Men mindre än 1% av USA:s invånare uppnådde idealisk kardiovaskulär hälsa.

– Prevalensen för att uppfylla minst 5 kriterier för kardiovaskulär hälsa minskar med åldern, från 45% bland ungdomar till 4% bland vuxna 60 år och äldre. Prevalensen att äta en en idealisk kost var mindre än 1% i alla åldersgrupper.

– Att ha ett optimalt resultat på minst 5 mätvärden var associerat med en relativ risk på 0,20 (95 % konfidensintervall, 0,11-0,37) för incidenter med hjärt-kärlsjukdom jämfört med de som uppfyllde 0 till 2 mätvärden. Att optimera kardiovaskulär hälsa tidigt i livet har störst effekt för att minska hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.

– En bättre kardiovaskulär hälsa är också förknippad med lägre risker för cancer, demens, njursjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

– Psykologiska egenskaper som optimism är förknippade med bättre kardiovaskulär hälsa. Kardiovaskulär hälsa är också förknippat med högre socioekonomisk status.

– Sociala bestämningsfaktorer för hälsa som ekonomisk stabilitet, bostadsområde, utbildning, sociala sammanhang och hälsovård är också relaterade till hjärt- och kärlhälsa.

– För lång eller för kort sömn är förknippad med en högre risk för kranskärlssjukdom. Men utöver befolkningsbaserade studier finns det få bevis för att förbättrad sömnvaraktighet eller kvalitet förbättrar risken för hjärt-kärlsjukdom.

– ”Dietary Approaches to Stop Hypertension” (DASH) och Medelhavskost anses vara optimala för att uppnå kardiovaskulär hälsa.

– Budskap att undvika cigaretter innehåller nu varningar om e-cigaretter och passiv rökning.

– När det gäller blodfetter, ersätter non-HDL kolesterol, totalkolesterol som det bästa måttet för att uppskatta kardiovaskulär hälsa.

– Blodsockerområdet inkluderar nu HbA1c-mål för optimal kardiovaskulär hälsa.

– Rekommendationerna för fysisk aktivitet, kroppsmassaindex (BMI) och blodtryck är oförändrade från 2010 års guidelines.

Medscape

Två nya vetenskapliga råd från American Heart Association (AHA) ger läkare strategier och nya möjligheter för att bidra till en hälsosam livsstil i sitt dagliga kliniska arbete.

”Det är uppenbart att hälsosam livsstil kan ha stor inverkan på att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Många amerikaner misslyckas dock med att uppfylla Life’s Simple 7 rekommendationerna,” säger Penny Kris-Etherton, PhD, RD, och ordförande för gruppen som står bakom rekommendationerna.

AHA:s ”Life’s Simple 7” för kardiovaskulär hälsa är; 1. Att inte röka, 2. Regelbunden fysisk aktivitet, 3. En hälsosam kost, 4. Normal kroppsvikt, 5.  Normalt kolesterol, 6. Normalt blodtrycket 7. Normala blodsockernivåer.

”Rekommendationerna ger läkare enkla strategier för att hjälpa sina patienter att anta en hälsosam livsstil för att minska deras risk för hjärt-kärlsjukdom,” säger Kris-Etherton, Department of Nutrition Sciences, Penn State University, University Park, Pennsylvania, USA.

Dessa nya strategier för främjande av en hälsosam livsstil publicerades den 25 oktober 2021 i Circulation.

5A modellen – strategier för en hälsosam livsstil

Genom att använda ”5A modellen” – Bedöma, Ge råd, Överenskommelse, Assistera, Planera – får läkare ”best practice” för att ge kunna erbjuda sina patienter en förändring till en hälsosam livsstil.

Bedöma: Försök få klarhet i vad patienten vet om livsstilsbeteenden, varför det är viktigt för deras hälsa och hur deras vilja och motivation är att förändra sitt beteende.

Rekommendationsgruppen föreslår att läkare drar fördel av data som samlats in från screening i journalsystem; låta patienter ange livsstilsinformation i patientportaler innan deras besök; och använda samtalsmetoden – ställ öppna frågor, bekräfta vad patienten säger, reflektera vad patienten säger, sammanfatta vad som sagts under besöket.

Ge råd: Diskutera hälsorisker och fördelar med att förändra beteendet, inklusive att erbjuda information som korrigerar patientens missförstånd och kunskapsluckor utan att vara dömande eller konfronterande.

Gruppen rekommenderar att man använder fråga-berätta-fråga-metoden: Be om tillåtelse att få ge råd (fråga först); Ge tydliga råd och åtgärda eventuella informationsluckor/missuppfattningar (berätta); När en gemensam förståelse för den personliga hälsorisken har etablerats, ställ frågor för att avgöra vilka åtgärder patienten vill vidta för att ändra sitt beteende / livsstil (slutfråga).

Överenskommelse: Sätt upp målen tillsammans för att åstadkomma en beteendeförändring.

Ett delat beslutsfattande förhållningssätt ger patienten bäst förutsättningar för att nå sina mål. Diskutera med patienten och kom överens om mål som är specifika, mätbara, nåbara, realistiska och tidsinställda.

Assistera: Uppmuntra de lösningarna och åtgärder som patienten väljer för att ta itu med personliga hinder som påverkar beteendeförändringen.

Gruppen rekommenderar att läkare hjälper patienter att utveckla ett positivt sätt att tänka på utmaningarna med att förändra ett hälsobeteende och vägleda dem genom en problemlösningsprocess i fem steg – identifiera hinder, brainstorma lösningar, analysera för-/nackdelar med lösningarna, välja en lösning och utveckla en handlingsplan.

Planera: Besluta om nästa steg – besök, telefonsamtal, påminnelse – för att följa upp framstegen.

Förändring av hälsobeteende är en pågående, upprepande process, och det är viktigt att ordna uppföljningsstöd för att åstadkomma en meningsfull och varaktig beteendeförändring. För att hjälpa till med kort patientcentrerad rådgivning för förändring av hälsobeteende, föreslår gruppen att läkare utnyttjar hälsoteknologier, såsom appar för hälsa/välbefinnande för smartphones och stegräknare.

Särskilda överväganden

Den medföljande vetenskapsrådgivningen ”Särskilda överväganden” belyser det faktum att vissa grupper är oproportionerligt drabbade av hjärt-kärlsjukdom och förtjänar särskild uppmärksamhet.

Under hela livstiden bör avgörande sociala faktorer för hälsa, såväl som ouppfyllda sociala relaterade hälsobehov, övervikt och fetma, som allihop påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom, tas i beaktande, säger rekommendationsgruppen.

De beskriver också att läkare bör fundera på livsstilsrelaterad rådgivning för att förändra beteenden under graviditet, i barndomen, i tonåren och i ålderdomen, de perioder i livet då livsstilsbeteenden signifikant påverkar risken för hjärtsjukdom.

Läkare ses av allmänheten som en trovärdig källa till hälsoinformation och allt fler bevis visar att läkare är väl positionerade för att påverka sina patienters livsstil, konstaterar gruppen.

”Läkare måste diskutera hälsosam livsstil med sina patienter vid varje besök och ge dem hjälp med att göra dessa förändringar. Även små förändringar kan ha betydande kardiovaskulära fördelar,” säger Kris-Etherton.

Råden utarbetades på uppdrag av American Heart Association (AHA) Council on Lifestyle and Cardiometabolic Health; Council on Cardiovascular and Stroke Nursing; Stroke Council; Council on Clinical Cardiology; Council on Arteriosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology; and Council on Hypertension.

Medscape

Circulation