Riskfaktorer i barndomen leder till stroke i unga år

12 augusti 2022 Medscape, JAMA

Två överviktiga pojkar som somnat när de spelar dataspel

I en observationsstudie var aterosklerotiska riskfaktorer (ärftlighet, högt blodtryck, höga blodfetter, kost, bukfetma, för lite motion, diabetes, rökning, stress, inflammation) ovanliga i barndomen och verkade inte vara associerade med sjukdom i ischemisk stroke hos barn eller i tidig ung vuxen ålder.

Men i 30-40-årsåldern var dessa riskfaktorer starkt kopplade till en betydande ökad risk för stroke – närmare tio gånger ökad risk

”Medan stroke i barndomen och i mycket tidig vuxen ålder sannolikt inte orsakas av aterosklerotiska riskfaktorer, så verkar det som om dessa riskfaktorer ökar under ung vuxen ålder och riskfaktorerna för stroke blir betydande i 30-40-årsåldern,” säger studiens huvudförfattaren Sharon N. Poisson, MD, MAS, docent i neurologi vid University of Colorado, Aurora, Colorado, USA. 

Resultaten publicerades den 1 augusti i JAMA Neurology.

I denna studie fokuserade forskarna på arteriell ischemisk stroke (propp), inte hemorragisk stroke (blödning). ”Vi vet att högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma, alla dessa är riskfaktorer för ischemisk stroke, men vad vi inte känner till är vid vilken ålder dessa aterosklerotiska riskfaktorer faktiskt orsakar stroke,” sa Poisson.

För att ta reda på mer gjorde hon och hennes team en observationsstudie (fallkontrollstudie) av data i Kaiser Permanente Northern California databasen, som hade samlat data under 14 år, från 1 januari 2000 till 31 december 2014.

Analysen inkluderade 141 barn och 455 unga vuxna med arteriell ischemisk stroke och 1382 åldersmatchade kontroller.

Barnen delades in i två åldersgrupper: 29 dagar till 9 år och 10-19 år.

I den yngre åldersgruppen noterades 69 fall av arteriell ischemisk stroke och i den äldre gruppen 72 fall.

Bland unga vuxna med ischemisk stroke var fördelningen i respektive åldersgrupp: 20-29 år (n = 71 fall), 30-39 år (144 fall) och 40-49 år (240 fall).

I kontrollgrupperna (1382 kontroller) utvecklade 168 barn i åldern 29 dagar till 9 år och 196 barn i åldern 10-19 år arteriell ischemisk stroke.

Det fanns 121 fall av ischemisk stroke bland unga vuxna i kontrollgruppen 20-29 år, 298 fall i gruppen 30-39 år och 599 fall i gruppen 40-49 år.

Både patientfallen bland barn och motsvarande kontroller hade en låg prevalens av dokumenterade diagnoser av aterosklerotiska riskfaktorer (ARF). Oddskvoten (OR) för att ha någon riskfaktor för arteriell ischemisk stroke var 1,87 i åldern 0-9 år och 1,00 i åldern 10-19.

Däremot så ökade antalet fall med riskfaktorer med en stigande ålder.

Oddskvoten (OR) var 2,3 för åldersintervallet 20-29 år, 3,57 för åldersintervallet 30-39 år och 4,91 för åldersintervallet 40-49 år.

Analysen visade också att oddskvoten (OR) för de med flera aterosklerotiska riskfaktorer var 5,29 för åldersintervall 0-9 år, 2,75 för åldersintervall 10-19 år, 7,33 för åldersintervall 20-29 år, 9,86 för åldersintervall 30-39 år och 9,35 för åldersintervall 40-49 år.

Flera riskfaktorer var sällsynta hos barn men blev allt vanligare för varje 10-talet år av ungt vuxenliv.

Den förmodade orsaken till arteriell ischemisk stroke var ateroskleros. Bevis för åderförkalkning fanns hos 1,4% i åldersgruppen 10–19 år, 8,5% hos gruppen 20–29 år, 21,5% hos gruppen 30–39 år och 42,5% hos gruppen 40–49 år.

”Denna studie säger oss att även om stroke i tonåren och mycket tidig vuxen ålder kanske inte orsakas av aterosklerotiska riskfaktorer, så om dessa riskfaktorer ackumuleras tidigt i livet så ökar risken betydligt för att drabbas av stroke i 30-40-årsåldern. Jag hoppas att vi kan sprida detta budskap, för ju tidigare vi kan behandla riskfaktorerna, desto bättre blir resultatet,” säger Poisson.

Förebyggandet börjar i barndomen – för att förhindra stroke i unga år

Förebyggande av kardiovaskulära sjukdomar börjar i barndomen, vilket är ett paradigmskifte från hur man tänkte på kardiovaskulär sjukdom för ett par decennier sedan, konstaterade barnkardiologen Guilherme Baptista de Faia, MD, från Ann & Robert H. Lurie Children’s Hospital i Chicago, Illinois, USA.

”Våra riktlinjer för minskning av riskfaktorer hos barn syftar till att ta upp hur eller när vi screenar för dessa riskfaktorer, hur eller när vi vidtar åtgärder, och påverkar dessa åtgärder kardiovaskulärt utfall senare i livet? Den här artikeln bidrar till den allt ökande mängden forskningen som syftar till att förstå sambandet mellan kardiovaskulära riskfaktorer i barndomen och tidig hjärt-kärlsjukdom,” sa Baptista de Faia.

”Det har skett en intressant utveckling i vår förståelse av effekterna av kardiovaskulära riskfaktorer tidigt i livet. Stora studier som ”Bogalusa Heart Study”, ”Risk in Young Finns Study”, ”Muscatine Study”, ”Childhood Determinants of Adult Health”, ”CARDIA” och ”International Childhood Cardiovascular Cohorts” (i3C) har varit avgörande för att kunna utvärdera denna fråga,” säger han.

Vetskapen om att aterosklerotiska riskfaktorer hos barn kan leda till en ökad risk för ateroskleros senare i livet öppnar upp för förebyggande medicinering, säger Baptista de Faia, som inte deltog i studien.

”Det är här förebyggande medicinering kommer in. Om vi kan identifiera barn med ökad risk, kan vi ingripa tidigt för att förbättra resultaten senare i livet?” Familjär hyperkolesterolemi är ”ett bra exempel på detta”, tillade han. ”Vi kan screena barn tidigt i livet, det finns en effektiv behandling, och vi vet från befolkningsstudier att tidig behandling minskar risken avsevärt för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.”

Medscape

JAMA