- American Heart Associations Life’s Essential 8 är ett hälsoprogram som definierar kardiovaskulär hälsa och består av två huvudområden: Hälsobeteenden – Kost, fysisk aktivitet, nikotin/rökning, sömn och Hälsofaktorer – BMI, blodfetter, blodsocker och blodtryck, vilka påverkar kardiovaskulär hälsa. Varje mätvärde har en ny poängskala som sträcker sig från 0 till 100 poäng.
- Den sammansatta kardiovaskulära hälsopoängen enligt ovan kan hjälpa läkare att mäta och övervaka kardiovaskulär hälsa för att förebygga eller behandla hjärt-kärlsjukdomar.
- En nyligen genomförd studie visade att en optimal sammansatt kardiovaskulär poäng baserad på Life’s Essential 8-måtten var associerad med längre förväntad livslängd fri från kroniska sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
- En tilläggsstudie visade att färre dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdom väsentligt bidrog till den ökade livslängden i samband med god hjärt-kärlhälsa.
Två relaterade studier som nyligen presenterades vid konferensen American Health Association (AHA) tyder på att optimal kardiovaskulär hälsa var associerad med ett liv fri från kronisk sjukdom, minskad kardiovaskulär dödlighet och ökad livslängd.
Dessa studier utvärderade kardiovaskulär hälsa med hjälp av kriterierna definierade av Life’s Essential 8, vilket visar användbarheten av kardiovaskulära hälsopoäng baserat på detta hälsoprogram som prediktorer för förväntad livslängd och kardiovaskulära sjukdomar.
Dr Hao Ma, en biostatistiker vid Tulane University Obesity Research Center och författare till en av studierna, säger: ”Efter decennier med stadigt ökande livslängd i befolkningen, så har den förväntade livslängden i USA stagnerat sedan 2010. Den främsta orsaken är den dåliga kardiovaskulära hälsan bland amerikaner. Vår studie indikerar att en bra kardiovaskulära hälsa, definierad som Life’s Essential 8-poängen, är relaterad till en avsevärt högre förväntad livslängd”.
Life’s Essential 8 och kardiovaskulär hälsa
År 2010 utvecklade American Heart Association (AHA) ett recept för hälsa som kallades Life’s Simple 7, bestående av sju mätbara riskfaktorer eller mått som tillsammans representerade kardiovaskulär hälsa. AHA reviderade Life’Simple 7 för att skapa Life’s Essential 8 2022 för att förbättra mätningen och övervakningen av kardiovaskulär hälsa och underlätta förebyggande och behandling av kardiovaskulära sjukdomar.
De åtta mätvärdena som utgör Life’s Essential 8 inkluderar fysisk aktivitet, kost, rökning och andra former av nikotinexponering, sömn, BMI, blodsocker, blodfetter och blodtryck. Varje mått som ingår i Life’s Essential 8 mäts på en skala från 0-100. Dessa individuella mätvärden används för att beräkna den totala eller kumulativa kardiovaskulära hälsopoängen som också varierar från 0 till 100 poäng.
Även om medellivslängden har ökat under de senaste decennierna, har den åtföljts av en ökning av förekomsten av kroniska tillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdom och cancer. De kombinerade effekterna av värdena som ingår i Life’s Essential 8 – som att vara mer aktiv, sluta använda tobak och åtgärda högt blodtryck – är förknippade med ökad total livslängd.
Studier har dock inte undersökt sambandet mellan den totala kardiovaskulära hälsopoängen, beräknad enligt den uppdaterade Life’s Essential 8, och total livslängd samt sjukdomsfri livslängd.
Två studier som nyligen presenterades vid AHA-konferensen utvärderade om den totala kardiovaskulära hälsopoängen var kopplat till en ökad livslängd inklusive frånvaro av kroniska sjukdomstillstånd och minskad dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom.
Förväntad livslängd fri från kronisk sjukdom
Den första studien undersökte om den kardiovaskulära hälsopoängen var associerad med en ökning av total livslängd och livslängd utan kroniska sjukdomar.
Studien analyserade data som samlats in av UK Biobank från mer än 136 000 vuxna i Storbritannien och som vid studiestart inte hade hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer eller demens och hade data om kardiovaskulär hälsopoäng.
Deltagarna klassificerades som Dålig, Medel eller Idealisk kardiovaskulär hälsa baserat på kriterierna i Life’s Essential 8. Forskarna noterade att medellivslängden vid 50 års ålder förlängdes med 5,2 år för män och 6,3 år för kvinnor med idealisk kardiovaskulär hälsa, jämfört med deras motsvarigheter med dålig kardiovaskulär hälsa.
Individer med idealiska kardiovaskulär hälsopoäng hade också fler år fria från allvarlig kronisk sjukdom, som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer, än de med dålig kardiovaskulär hälsa. Specifikt förväntades män och kvinnor med idealisk kardiovaskulär hälsa att leva 75,9 % respektive 83,4 % av sina liv vid god hälsa, medan deras manliga och kvinnliga motsvarigheter med dålig kardiovaskulär hälsa förväntades leva 64,9 % och 69,4 % av sina liv fria från kronisk sjukdom.
Tidigare studier har visat att låg socioekonomisk status är förknippad med lägre förväntad sjukdomsfri livslängd. I den aktuella studien fann forskare att en idealisk kardiovaskulär hälsa bidrog till att minska effekten av låg socioekonomisk status, på sjukdomsfri förväntad livslängd.
Kardiovaskulär hälsa och livslängd
Den andra studien undersökte effekten av en idealisk kardiovaskulär hälsa på potentiell förbättring av förväntad livslängd med anledning av färre dödsfall i hjärt-kärlsjukdom. Studien analyserade data från 23 000 vuxna som deltog i National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) mellan 2005 och 2018. Med hjälp av ett nationellt dödsregister konstaterade forskarna att 1 359 deltagare dog under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 7,8 år.
I enlighet med den första studien hade deltagare med ideal kardiovaskulär hälsa längre förväntad livslängd än individer med dålig kardiovaskulär hälsa. Specifikt var den förväntade livslängden för män och kvinnor med idealisk kardiovaskulär hälsa vid 50 års ålder i snitt 7,5 år respektive 8,9 år längre än deras motsvarigheter med dålig kardiovaskulär hälsa.
Noterbart kunde 41,8 % och 44,1 % av ökningen i förväntad livslängd (vid 50 års ålder) hos män respektive kvinnor med idealiska kardiovaskulär hälsopoäng kopplas till en minskning av dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdom.
Studiens begränsningar och konsekvenser
Båda studierna hade också några begränsningar. Dr. Ma noterade att data om livsstilsfaktorer som kost och sömnmönster från NHANES-databasen var självrapporterade och därför benägna att potentiellt vara felrapporterade. Dessutom utvärderades de värden som användes för att mäta kardiovaskulär hälsa i båda studierna endast vid studiestart, och inte under uppföljningsperioden.
Dr Alexandra Lajoie, kardiolog vid Providence Saint John’s Health Center i Santa Monica, USA, som inte var involverad i studien, kommenterar:
”Resultaten av dessa båda studier är inte överraskande. Forskning fortsätter att visa oss att hälsosam livsstil är bra för hälsan, och oftast till och med viktigare än receptbelagda mediciner”.
Dr Lajoie säger att det är möjligt att upphäva några av effekterna av att inte leva (hjärt)hälsosamt tidigt i livet, men det är bättre att konsekvent upprätthålla en livsstil som är fördelaktig för hälsan.
”Självklart vore det idealiska att följa hälsosamma vanor från början, men att börja träna, få bättre sömn och bibehålla en hälsosam kroppsvikt förbättrar blodtrycket och blodsockret, och minskar följaktligen risken för kardiovaskulära händelser, i decennier efter 50 års ålder,” förklarade hon. ”Att sluta röka är det bästa för att förbättra hjärthälsa. Efter det är det att upprätthålla en regelbunden träningsrutin.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.