Hälsosam livsstil leder till längre liv utan demens

14 april 2022 Medscape, BMJ

Äldre personer som promenerar i naturen

Ny forskning visar på att en hälsosam kost, fysisk aktivitet och kognitiv träning hjälper till att förlänga livet samt minskar risken för att drabbas av demens.

En analys av nästan 2.500 deltagare i Chicago Health and Aging Project (CHAP) visade att de som åt en hälsosam kost, ägnade sig åt fysisk aktivitet och deltog i kognitiva övningar levde längre än de som hade en mindre hälsosam livsstil.

Dessutom halverades antalet år man levde med demens bland deltagarna med den hälsosammaste livsstilen jämfört med de med den minst hälsosamma livsstilen.

”Denna studie stöder den aktuella litteraturen om livsstil och demens; det vill säga en hälsosam livsstil kan bidra till att sänka risken för Alzheimers demens,” berättar Klodian Dhana, MD, PhD, biträdande professor, Institutionen för internmedicin, avdelningen för geriatrik och palliativ medicin , Rush University Medical Center, Chicago, USA.

Studien publicerades den 13 april i British Medical Journal.

Längre liv utan demens?

Tidigare forskning har visat att en hälsosam livsstil kan förlänga livet, men en hög ålder är förknippad med en högre risk för demens. Vad som inte har varit klart är om den ökade livslängden bara ökar antalet år med demens?

Den nya studien initierades för att undersöka den frågan. Man använde data från 2.449 deltagare (medelålder 76 år) i CHAP materialet, en befolkningsbaserad studie som började 1993 och som utformades för att bedöma riskfaktorer för Alzheimers demens i den allmänna befolkningen.

Forskare fick data om livsstilsfaktorer, medicinsk historia, genotypning och neurokognitiva tester genom detaljerade frågeformulär och insamling av bioprover. De neurokognitiva testerna administrerades vart tredje år upp till sex gånger under hela studien.

Dietkvaliteten bestämdes med hjälp av Mediterranean-DASH Diet Intervention for Neurodegenerative Delay (MIND), som anger att en hälsosam diet ska vara rik på fullkorn, gröna bladgrönsaker och bär, och med ett lågt innehåll av snabbmat, friterad mat och rött kött. Kognitiva aktiviteter utvärderades genom rapporterat deltagande i uppgifter som att läsa, spela kortspel och lösa korsord.

Forskarna bedömde också tid för måttliga eller intensiva aktiviteter, inklusive promenader, trädgårdsarbete, cykling och simning; och registrerade status för rökning och alkoholkonsumtion.

För varje livsstilsfaktor fick deltagarna 1 poäng om de uppfyllde kriterierna för en hälsosam nivå och 0 poäng om de inte gjorde det. Forskarna summerade slutresultatet som sträckte sig från 0 till 5 poäng, där den högre poängen indikerade en hälsosammare livsstil.

En demensdiagnos baserades på försämring av två eller flera funktioner i det kognitiva prestationstestet och förlust av en kognitiv funktion fastställdes av en neurolog. En Alzheimers diagnos fastställdes med standardkriterier.

Forskare använde en analys av livslängden som tar hänsyn till samband när försökspersoner ”flyttar” från ett hälsotillstånd till ett annat; i detta fallet från att vara fri från demens till att bli dement; från att vara fri från demens till att dö; och från att vara dement till att dö. Detta ger uppskattningar av år som levts med och utan demens.

Dessutom gjordes justeringar för ålder, civilstånd, utbildning, apolipoprotein E (Apolipoprotein E är ett protein som är involverat i metabolismen av fetter hos däggdjur. En subtyp är inblandad i Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdom).

”Många begränsningar”

2.110 deltagare hade inte Alzheimers demens vid starten medan 339 hade en utbredd Alzheimers demens.

I genomsnitt hade deltagarna gått cirka 12,5 år i skolan. Deltagare med hälsosamma livsstilsfaktorer var lite yngre, och hade längre utbildning än de med en mindre hälsosam livsstil.

Resultaten visade att när deltagarna var 65 år så var den förväntade livslängden 24,2 ytterligare år för kvinnor med den hälsosammaste livsstilen (poäng på 4 eller 5) och 21,1 ytterligare år för de med den minst hälsosamma livsstilen (poäng 0 eller 1). För män var medellivslängden vid 65 års ålder ytterligare 23,1 respektive 17,4 år.

Extra levnadsår ledde inte till fler levnadsår med demens. Antalet år som levdes med demens var 2,6 år för kvinnor med den hälsosammaste livsstilen mot 4,1 år för dem med den minst hälsosamma livsstilen. För män var det 1,4 år mot 2,1 år.

Sammantaget kan resultaten ”hjälpa läkare att kommunicera om livstil och demens med patienter” säger Dhana.

Han kommenterade att studien är en observationsstudie och har ”många begränsningar.”

För det första uppdaterades inte följsamheten till livsstilsfaktorer under uppföljningen. Dessutom var andelen deltagare med en ohälsosam livsstil potentiellt underskattad eftersom individer med dålig hälsa är mindre benägna att delta i studier som denna, säger Dhana.

Även bedömningar av livsstilsfaktorer baserades på självrapportering vilka kan innehålla mätfel, även om frågeformulären var validerade.

Viktiga konsekvenser?

I en ledarartikel i BMJ noterar HwaJung Choi, PhD, Institutionen för internmedicin och Institutionen för hälsoledning och policy, University of Michigan, Ann Arbor, USA, att resultaten har viktiga konsekvenser för välbefinnandet hos en åldrande befolkning och för hälsopolitiken.

”Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar är bland de mest kostsamma hälsotillstånden både ekonomiskt och socialt, och har en djupgående inverkan på de som drabbas av demens, deras familjer och samhället i stort”, skriver Choi.

Hon noterar att den totala direkta vårdkostnaden för de cirka 6 miljoner amerikaner med demens uppskattningsvis var 355 miljarder dollar 2021. Dessutom visar forskning att mer än 11 miljoner familjemedlemmar och andra vårdgivare ägnade cirka 15 miljarder timmar obetald hjälp under 2020.

”Utvecklingen och implementeringen av interventionsprogram för att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar är avgörande för att minska trycket på stressade sjukvårdssystem, vårdpersonal och både betalda och oavlönade vårdare”, skriver Choi.

”Att stärka engagemanget till en hälsosam livsstil kan öka de demensfria levnadsåren, genom att fördröja uppkomsten av demens, utan att man lever fler år med demens”, avslutar hon.

Medscape

BMJ