Nya studier bekräftar att grönsaker skyddar och rött kött orsakar cancer

19 april 2022 Medscape

Uppskuret rött kött på skärbräda

Två nya studier ger mer bevis för värdet av grönsaker som prevention mot cancer och risken med att äta rött kött. Forskare rapporterar att hög konsumtion av grönsaker – särskilt sallad, baljväxter och korsblommiga sorter (blomkål, grönkål, krasse, broccoli, brysselkål, gröna bladgrönsaker, vitkål, rödkål, savojkål, pak choi, kålrabbi, rovor) – verkar minska risken för levercancer/leversjukdom. Hög konsumtion av rött kött, inälvskött och processat kött ökar risken för magcancer.

Resultaten av en av studierna ”stärker rekommendationen med att undvika rött kött och processat kött förmodligen är bra utöver att det förebygger kolorektal cancer”, säger epidemiolog Paolo Boffetta, MD, MPH, vid Stony Brook University Cancer Center, New York, och en av forskarna i en intervju. ”Den möjliga cancerframkallande effekten av kött betyder att det även orsakar annan cancer än bara i tjocktarmen.”

Båda studierna presenterades vid kongressen American Association for Cancer Research.

Rött kött orsakar cancer

För studien med rött kött undersökte forskare statistik från Golestan studien, vilken prospektivt följer 50 045 personer i åldern 40-75 från nordöstra Iran. Studien fokuserar på cancer i matstrupen (esofaguscancer) på grund av regionens höga cancerfrekvens.

Konsumtion av rött kött är ganska sällsynt i regionen, där invånarna vanligtvis föredrar kyckling, säger studiens huvudförfattare Giulia Collatuzzo, MD, vid universitetet i Bologna, Italien, i en intervju. I genomsnitt rapporterade deltagarna att de åt 18,4 gram rött kött dagligen och 72,1 gram vitt kött dagligen.

Forskarna följde studiedeltagare under 12 år, och under den perioden utvecklade 369 personer cancer i matstrupen och 368 cancer i magsäcken. Rött kött var kopplat till matstrupscancer hos kvinnor.

Den totala konsumtionen av rött kött (inklusive rött kött, inälvskött och processat kött) var kopplat till högre frekvens av cancer i magsäcken.

Enligt Collatuzzo tyder resultaten på att de som konsumerade mest rött kött kan ha en riskökning på cirka 25%, jämfört med de som åt minst.

Studieresultaten inte överraskande, säger hon. Avsaknaden av ett samband mellan konsumtion av rött kött och cancer i matstrupen kan bero på att kött endast tillfälligt passerar genom matstrupen.

För levercancer-/leversjukdomsstudien undersökte forskare journaler för 470 653 försökspersoner i NIH-AARP Diet and Health Study. De rekryterades 1995-1996 när de var 50-71 år gamla. Under en medianuppföljning på 15,5 år utvecklade 899 levercancer och 934 dog av kronisk leversjukdom.

Gruppen som åt mest grönsaker åt i snitt 825 gram dagligen och de som åt minst åt 225 gram, enligt studiens huvudförfattare Long-Gang Zhao, MS, en doktorand vid Harvard University.

Efter justering för möjliga påverkansfaktorer hade de som åt mest grönsaker bara en tredjedels risk att utveckla levercancer, jämfört med de som åt minst (P <0,01). Flera sorters grönsaker verkar vara det starkaste försvaret mot cancer: korsblommiga (broccoli, blomkål, vitkål m.fl), sallad, baljväxter och morötter. Dessa typer av grönsaker var också kopplade till lägre dödlighet i kronisk leversjukdom (P < 0,01), liksom totalt grönsaksintag för de som åt mest jämfört med de som åt minst (P = < 0,01).

”En daglig ökning med 225 gram grönsaker var associerat med cirka 20% minskad risk för att drabbas av levercancer och kronisk och dödlig leversjukdom,” sa Zhao.

Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan fruktkonsumtion och levercancer eller dödlighet i kronisk leversjukdom.

Fynden ger mer insikt i kost och leversjukdom, sade Zhao. ”Kronisk leversjukdom, som predisponerar för levercancer, är den tionde dödsorsaken i världen och orsakar två miljoner dödsfall varje år. Kronisk leversjukdom delar vissa orsakssamband med levercancer. Att undersöka både dödlighet i kronisk leversjukdom och incidens levercancer kan ge en mer allmän bild för att förebygga leversjukdomar.”

När det gäller begränsningar är båda studierna baserade på självrapporter om matkonsumtion, vilket kan vara opålitligt, och försökspersonerna i frukt-/grönsaksanalysen var huvudsakligen av europeiskt ursprung.

Medscape