Nyhetsbrev

Antibiotikaresistens kopplat till 1,2 miljoner dödsfall globalt under 2019

19 januari 2022 The Lancet, Medscape
27 januari 2022

Fler än HIV, fler än malaria. Dödssiffran från bakteriell antibiotikaresistens globalt översteg 1,2 miljoner människor 2019, enligt denna studien.

Sammanfattning

Bakgrund

Antibiotikaresistens utgör ett stort hot mot människors hälsa runt om i världen. Tidigare publikationer har uppskattat effekten av antibiotikaresistens på incidens, dödsfall, sjukhusvistelse och hälsovårdskostnader för specifika patogen-läkemedelskombinationer på utvalda platser i världen.
Såvitt vi vet presenterar denna studien de mest omfattande uppskattningarna av belastningen/påverkan av antibiotikaresistens hittills.

Metoder

I studien uppskattades dödsfall och invaliditetsjusterade levnadsår (DALYs) som kunde hänföras till och associeras med bakteriell antibiotikaresistens för 23 patogener (bakterier) och 88 patogen-läkemedelskombinationer i 204 länder under 2019. Man fick data från systematiska litteraturöversikter, sjukhussystem, övervakningssystem, och andra källor, som täcker 471 miljoner individuella register eller odlingar och 7 585 undersökningsår. 

Tillvägagångssättet kan delas in i fem komponenter: antal dödsfall där infektion spelat en roll; andelen smittsamma dödsfall som kan hänföras till ett visst infektionssyndrom; andelen dödsfall i infektionssyndrom som kan hänföras till en viss patogen (sjukdomsframkallande organism); procentandelen av en given patogen som är resistent mot en antibiotikum, och den utökade risken för död eller långvarig (kronisk?) infektion i samband med denna resistens.

Fynd

På grundval av studiens statistiska modeller var det uppskattningsvis 4,95 miljoner (3,62–6,57) dödsfall kopplade till bakteriell antibiotikaresistens under 2019, inklusive 1,27 miljoner (95 % UI 0,911–1,71) ) dödsfall orsakade av bakteriell antibiotikaresistens.
På regional nivå uppskattades dödsfrekvensen som tillskrevs resistens för alla åldrar, vara högst i västra Afrika söder om Sahara, med 27,3  (20,9–35,3) dödsfall per 100 000, och lägst i Australasien, med 6,5 (4,3–9,4) dödsfall per 100 000.

Infektioner i de nedre luftvägarna stod för mer än 1,5 miljoner dödsfall i samband med resistens under 2019, vilket gör det till det mest betungande infektionssyndromet. De sex ledande patogenerna (bakterierna) för dödsfall förknippade med resistens (Escherichia coli, följt av Staphylococcus aureus, Klebsiella pneumoniae, Streptococcus pneumoniae, Acinetobacter baumannii och Pseudomonas aeruginosa) var ansvariga för 929 000  dödsfall orsakade av antibiotikaresistens och 3.57 miljoner dödsfall som hade ett samband med antibiotikaresistens under 2019.
En bakterie – läkemedelskombination, meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), orsakade mer än 100 000 dödsfall kopplad till antibiotikaresistens under 2019, medan sex andra vardera orsakade 50 000 –100 000 dödsfall: multiresistenta läkemedelskombinationer förutom läkemedelsresistent tuberkulos, tredje generationens cefalosporinresistenta Escherichia coli, karbapenemresistenta Acinetobacter baumannii, fluorokinolonresistenta Escherichia coli, karbapenemresistenta Klebsiella pneumonie, och tredjegenerationsresistenta Klebsiella pneumonie.

Finansiering

Bill & Melinda Gates Foundation, Wellcome Trust, and Department of Health and Social Care using UK aid funding managed by the Fleming Fund.

Potentiella lösningar mot antibiotikaresistens

Fem strategier för att hantera utmaningen med bakteriell antibiotikaresistens:

Att förebygga och kontrollera infektioner är fortfarande avgörande för att minimera infektioner i allmänhet och infektioner av bakteriell antibiotikaresistens i synnerhet.

  • Att förebygga och kontrollera infektioner är fortfarande avgörande för att minimera infektioner i allmänhet och infektioner av bakteriell antibiotikaresistens i synnerhet.
  • Det behövs fler vacciner för att minska behovet av antibiotika. ”Idag finns bara vaccin mot en av de sex ledande patogenerna (S. pneumoniae), även om nya vaccinprogram är på gång för S. aureus, E. coli och andra”, skriver forskarna.
  • Minska antibiotikaanvändning som inte är relaterad till behandling av mänskliga sjukdomar.
  • Undvik att använda antibiotika för virusinfektioner och på andra onödiga indikationer.
  • Investera i ny antibiotikautveckling och säkerställ tillgång till andra linjens läkemedel i områden utan utbredd tillgång.

Vissa patienter som är inlagda på sjukhus för covid-19 under en längre tid kan utveckla progressivt läkemedelsresistenta bakterier – på grund av att de tar steroider, vårdas i respirator eller får en central venkateter – kan utveckla en superinfektion.

The Lancet

Medscape

Länkad annons

Nyhetsbrev

Previous Story

Nedkylning efter hjärnskakning

Next Story

”Kroppen motarbetar” när man vill gå ner i vikt

Latest from Övrigt

Tidig cancerdebut: Snabbt åldrande kan vara orsaken

Nya studier visar att tidig cancerdebut hos vuxna under 50 år ökar, men man är inte helt säker på vad orsaken till det beror på. Nu antyder en studie att ett accelererat biologiskt åldrande kan ligga bakom tidig cancerdebut.…

Tarmfloran och atopiskt eksem

Atopisk dermatit, eller eksem, är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Allt mer forskning pekar på att tarmmikrobiomet kan påverka eksem. Med andra ord, vad som händer i tarmen kan avgöra vad som sker på huden.…

Är telomerer nyckeln till lång livslängd?

Telomerer är "höljena" i änden av kromosomerna och har förknippats med lång livslängd. En ny studie antyder att långa telomerer kan öka risken för sjukdom. Så är långa telomerer nyckeln till ett långt och friskt liv eller bör vi leta…