Fermenterad mat ökar tarmflorans mångfald och minskar inflammatoriska proteiner

12 juli 2021 Stanford Medicine, Cell

Fermenterad kost

En kost rik på mjölksyrad mat ökar mångfalden av bakterier i tarmfloran och minskar molekylära tecken på inflammation, enligt forskare vid Stanford School of Medicine.

I en klinisk studie tilldelades 36 friska vuxna slumpmässigt en 10 veckors diet bestående av antingen fermenterad eller fiberrik kost. De två dieterna resulterade i olika effekter i tarmfloran och på immunförsvaret.

Att äta mat som yoghurt, kefir, fermenterad keso, kimchi och andra fermenterade grönsaker, grönsaksdrycker och kombucha-te ledde till en ökning av den totala mikrobiella mångfalden, och ju större portion desto starkare effekt. ”Detta är ett fantastiskt fynd”, säger Justin Sonnenburg, PhD, docent i mikrobiologi och immunologi. ”Det ger ett av de första exemplen på hur en enkel förändring av kosten kan påverka tarmfloran hos en grupp friska vuxna.”

Dessutom visade fyra typer av immunceller mindre aktivering i gruppen som fick fermenterad kost. Nivåerna av 19 inflammatoriska proteiner uppmätt i blodprover minskade också. Ett av dessa proteiner, Interleukin 6, har kopplats till tillstånd som reumatoid artrit, typ 2 diabetes och kronisk stress.

”Dieter riktade mot tarmfloran kan förändra immunstatus, vilket ger en lovande möjlighet att minska inflammation hos friska vuxna”, säger Christopher Gardner, PhD, professor och chef för näringsstudier vid Stanford Prevention Research Center. ”Dessa fynd noterades hos alla deltagare som ingick i den fermenterade matgruppen.”

Bakteriemångfald stabil med fiberrik kost

Däremot minskade inget av dessa 19 inflammatoriska proteiner hos deltagare som tilldelats en fiberrik kost rik på baljväxter, frön, fullkorn, nötter, grönsaker och frukter. Och mångfalden av deras tarmflora förändrades inte utan förblev stabil. ”Vi förväntade oss att mycket fiber skulle ha en mer fördelaktig effekt och öka mångfalden av tarmbakterier”, säger Erica Sonnenburg, PhD, forskare inom grundläggande biovetenskap, mikrobiologi och immunologi. ”Data antyder att ett ökat fiberintag under en kort period är otillräckligt för att öka tarmflorans mångfald.”

Omfattande bevis har visat att kosten formar tarmfloran, vilket kan påverka immunförsvaret och den allmänna hälsan. Enligt Gardner har minskad mångfald av tarmfloran kopplats till fetma och diabetes.

Fermenterad mat ökar tarmflorans mångfald

”Vi ville genomföra en studie för att testa om kost riktad mot tarmfloran kan vara ett sätt för att behandla kroniska inflammatoriska sjukdomar,” säger Gardner.

Forskarna fokuserade på fibrer och fermenterade livsmedel på grund av tidigare rapporter om deras potentiella hälsofördelar. Medan fiberrik kost har associerats med lägre dödlighet, kan konsumtionen av fermenterad kost hjälpa till att hålla vikten och minska risken för diabetes, cancer och hjärtkärlsjukdomar.

Forskarna analyserade blod- och avföringsprov som samlats in under en 3 veckors period, under de 10 veckorna med dieterna och under en fyraveckors period efter dieterna när deltagarna åt det de önskade.

Fynden målar upp en nyanserad bild av kostens inverkan på tarmfloran och immunstatus. Å ena sidan, de som ökade sin konsumtion av fermenterad mat visade liknande effekter på mångfalden av tarmfloran och inflammatoriska markörer, i överensstämmelse med tidigare forskning som visat att kortsiktiga förändringar i kosten snabbt kan förändra tarmfloran. Å andra sidan, den begränsade förändringen i tarmfloran i gruppen som fick fiberrik kost stämmer överens med forskarnas tidigare rapporter om en allmän motståndskraft hos tarmfloran under korta perioder. 

Utformning av kost- och mikrobiella strategier

Resultaten visade också att högre fiberintag ledde till mer kolhydrater i avföringsprover, vilket pekar på ofullständig fibernedbrytning av tarmmikrober. Dessa fynd överensstämmer med annan forskning som tyder på att tarmfloran hos människor som lever i den industrialiserade världen har brist på fibernedbrytande bakterier.

”Det är möjligt att en studie över en längre period skulle ha gjort det möjligt för tarmfloran att anpassa sig till den ökade fiberkonsumtionen”, sa Erica Sonnenburg. ”Alternativt kan medvetet införande av fiberkonsumerande bakterier krävas för att öka tarmflorans förmåga att bryta ner kolhydrater.”

”Det finns många fler sätt att rikta in sig på tarmfloran med mat och kosttillskott, och vi hoppas kunna fortsätta att undersöka hur olika dieter, probiotika och prebiotika påverkar tarmfloran och hälsan i olika grupper,” sa Justin Sonnenburg.

Stanford Medicine 

Cell