År 2030 beräknas de flesta amerikaner vara överviktiga (BMI ≥25), och nästan 50% av den vuxna befolkningen kommer att klassificeras som feta (BMI ≥30). Även om majoriteten av amerikanerna är medvetna om att fetma kan ha negativa hälsokonsekvenser, visar resultaten från undersökningen att få är medvetna om att det kan öka risken för cancer.
Kopplingen mellan vikt och cancer är kanske inte linjär, men storskaliga epidemiologiska studier har visat på ett konsekvent och övertygande samband mellan fetma och risken för att utveckla cancer.
Studier visar också att fetma minskar livslängden med upp till 8 år och är kopplad till minst 236 andra medicinska problem, inklusive 13 typer av cancer.
Tabell. Cancer kopplad till fetma
| Gastrointestinal (GI) Cancer | Annan typ av cancer |
| Esophageal adenocarcinoma (matstrupscancer) | Bröstcancer (kvinnor i klimakteriet) |
| Kolorektalcancer | Livmodercancer |
| Gallblåsecancer | Njurcancer |
| Magsäckscancer | Äggstockscancer |
| Levercancer | Sköldkörtelcancer |
| Pankreascancer | Meningiom (utgår från hjärnans eller ryggmärgens hinnor) |
| Multipelt myelom |
Det komplexa sätt som fetma aktiverar cancerrisken lyftes tidigare fram i en artikel. Författarna noterade att kronisk inflammation är kännetecknande vid fetma och en känd förmedlare av cancer. Fetma-inducerad inflammation ökar ytterligare cancerrisken via flera mekanismer för fettdysfunktion och ökade proinflammatoriska faktorer. Dysreglering av leptin, adiponectin och kemokiner resulterar i förändringar av cancerns mikromiljö vilket ökar pro-tumorala följdeffekter. Dessutom kan insulinresistens, hyperglykemi och dyslipidemi till följd av fetma påverka tumörtillväxt och cancerutveckling.
Fetma och tarmcancer
Tarmcancer står för 26% av den globala andelen cancer och 35% av alla cancerrelaterade dödsfall. Systemisk litteraturgenomgång visar på ett stark orsakssamband mellan fetma och cancer i matstrupen, levern, tjocktarmen, magsäcken (övre delen) och bukspottkörteln.
”International Agency for Research on Cancer” rapporterade en ökad relativ risk på 1,5 till 1,8 gånger för tarmcancer vid ett BMI ≥40, jämfört med ett normalt BMI. Dessutom har patienter med tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer sämre överlevnad om de är överviktiga eller feta när de får diagnosen. Detta kan härledas till en ökad risk för återfall av cancer, högre förekomst av cancerrelaterad dödlighet och sämre effekt av cancerbehandling för personer med fetma.
Fetma är den vanligaste riskfaktorn för ”icke alkoholrelaterad leversjukdom” (NAFLD – Non-Alcoholic Fatty Liver Disease). Nya studier visar att NAFLD var associerat till ökad förekomst av multipel cancer, särskilt hepatocellulärt karcinom (HCC). NAFLD är också kopplat till en ökad frekvens av andra cancerformer som cancer i bukspottskörteln, njure/urinblåsan och till melanom.
Ytterligare effekter
Metaboliskt friska överviktiga vuxna åldras snabbare än vuxna med normalvikt med motsvarande hälsostatus. De har också en högre förekomst av rörelsebegränsning, sämre fysisk funktion och mer smärttillstånd.
Globalt sett är övervikt den tredje vanligaste riskfaktorn för cancer efter rökning och infektion, och i västvärlden kommer övervikt på andra plats efter rökning.
Strategier för att minska fetma och cancer risken
Även om ingen fetma-specifik markör har identifierats som man kan rikta in sig på, och det saknas randomiserade data om interventioner, så finns det en betydande mängd observationsbevis som säger att viktminskning vid fetma minskar den totala risken för cancer.
Swedish Obese Subjects Study visade på färre cancerdiagnoser för patienter med fetma som genomgick viktminskningskirurgi (Gastric Bypass) jämfört med de utan ingrepp. En annan studie från USA drog slutsatsen att viktminskningskirurgi för patienter med fetma minskade risken för alla cancerformer, inklusive fetma-relaterade cancerformer. Och specifikt för tarmcancer så kopplades viktminskningskirurgi till färre antal fall av tjocktarmscancer och bukspottskörtelcancer.
Minskning av cancerrisk kan åstadkommas utan viktminskningskirurgi.
Motion kan förebygga eller hämma många sjukdomstillstånd, inklusive cancer.
Högre följsamhet till Medelhavskost är kopplad till en lägre risk för både cancerdödlighet och risk för att utveckla cancer, inklusive kolorektal cancer, magcancer och levercancer. De fördelaktiga effekterna av Medelhavskosten kopplas främst till ett högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn. För HCC (hepatocellulärt karcinom) kan intag av kaffe, te och fisk, tillsammans med hälsosamma kostmönster, minska risken.
Även om ett förnyat fokus på att minska fetma hos patienterna verkligen är motiverat, är det inte det enda sättet man har för att hantera cancer. Minskad konsumtion av tobak och alkohol, vaccinera mot hepatit B -virus och screening för kolorektal cancer är andra förebyggande åtgärder som också är viktiga för att kontrollera förekomst av cancer i magtarmkanalen.