Näringsrika måltider kan förbättra barns mentala hälsa

29 september 2021 Medscape, BMJ Nutrition, Prevention & Health

Frukter och grönsaker

Bra kost har länge kopplats till kunskapsprestation hos skolbarn, vilket frukost- och lunchprogrammen i amerikanska skolor har visat. Nu rapporterar brittiska forskare att dålig näring är en riskfaktor som kan påverka barns mental hälsa negativt, och därför bör nutritionen vara en del av folkhälsostrategin för att öka barns psykiska välbefinnande.

I en studie som publicerades den 27 september i BMJ Nutrition, Prevention & Health, visade ett team från University of East Anglia i Norwich, England, att en näringsrik frukost och lunch var kopplade till känslomässigt välbefinnande hos skolbarn båda i grundskolan och i gymnasiet. Det framkom också att vissa skolbarn varken åt frukost eller lunch.

Och framkom tydligt att ett högre intag av frukt och grönsaker var signifikant förknippat med bättre psykisk hälsa hos gymnasieelever, medan en näringsrik frukost och lunch var kopplad till känslomässigt välbefinnande hos elever i alla åldrar, enligt Richard P. Hayhoe, doktor, vid East Anglia University och Anglia Ruskin University i Norwich.

Man såg att elever i grundskolan som bara åt snacks till frukost hade lägre poäng när det kom till mentalt välbefinnande än de som åt en rejäl frukost, medan de som inte åt någon lunch hade ännu sämre poäng.

”Betydelsen av god kvalitet på maten för barndomens tillväxt och utveckling är väl etablerad”, skriver författarna.

”Betydelsen av god kvalitet på näringen för barns tillväxt och utveckling är väl etablerad”, skriver författarna. ”Som en viktig faktor, både på individuell och samhällsnivå, kan näring därför utgöra en viktigt strategi för folkhälsan för att hantera barns psykiska välbefinnande.”

Deras analys undersökte data av 7.570 gymnasieelever och 1.253 grundskolebarn från 50 skolor som deltog i ”Norfolk Children and Young People Health and Wellness Survey 2017”.

Richard P. Hayhoe tillade att, precis som i USA, får barn och unga i England en hög andel av sina dagliga kalorier från processad snabbmat med lågt näringsvärde.

”Men det vi inte kände till var om barnens kostvanor hade någon koppling till deras psykiska välbefinnande”, säger han. ”Våra resultat tyder på att mer konsumtion av frukt och grönsaker och att ombesörja att alla skolelever äter en näringsrik frukost och lunch kan vara till nytta för deras psykiska välbefinnande.”

Forskargruppen vill dock betona att detta är en observationsstudie och direkt orsakssamband kan inte helt fastställas.

Studiens resultat

Totalt slutförde 10.853 skolelever undersökningen: 9% av grundskolebarn i åldern 9-11 år och 22% av gymnasieelever, varav cirka 6% i 17- och 18-årsåldern, från Norfolk, England. Omfattande kostfrågor undersökte intag av frukt och grönsaker, liksom typ av frukost och lunch som barnen åt, alkoholintag, berättigande till gratis skolmåltider och tillfredsställelse med vikten.

Undersökningen samlade också information om parametrar alltifrån att ha eget sovrum och säng och till att blivit utsatt för våld eller motsättningar i hemmet.

”Några av dessa parametrar visade sig vara associerade med lägre psykiskt välbefinnande, men vi undersökte inte specifikt interaktionen mellan dessa faktorer och näringsfaktorerna,” sa Hayhoe. Men skillnaden i psykiskt välbefinnande mellan barn som åt mest frukt och grönsaker och de som åt minst var på samma skala som dem som rapporterar dagliga, eller nästan dagliga, bråk eller våld hemma, säger han.

Genomsnittlig psykisk hälsa bedömdes med hjälp av säkerställda åldersanpassade mätmetoder. Deltagarnas genomsnittliga betyg för psykisk hälsa var 46,6 av 70 för gymnasieelever och 46 av 60 för grundskoleelever

Bland undersökningsresultaten noterades:

Bara 25% av gymnasieeleverna och 28,5% av grundskoleleverna rapporterade att de åt de rekommenderade fem portionerna av frukt och grönsaker om dagen, varav 10% (gymnasieeleverna) respektive 9% (grundskoleleverna) inte åt något.

21% av gymnasieeleverna och 12% av eleverna i grundskolan konsumerade endast en energidryck eller ingenting till frukost, medan 11,5% av gymnasieeleverna inte åt någon lunch.

Högre intag av frukt och grönsaker var signifikant associerat med bättre psykisk hälsa på ett dosrelaterat sätt (ju mer desto bättre).

”Som en potentiellt modifierbar faktor, både på individuell och samhällsnivå, kan näringsrik kost därför representera ett viktigt mål för folkhälsan och ingå som en del i strategin för att hantera barns mentala välbefinnande”, skriver författarna och efterlyste ytterligare undersökningar för att utreda sambandet mellan kost och mental välbefinnande.

Medscape

BMJ Nutrition, Prevention & Health