Abstrakt
Av vikt
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen, och den fortsätter att öka i incidens (antal nyinsjuknande per år) och resulterar i signifikant sjuklighet och dödlighet. De marina omega-3-fettsyrorna, eikosapentaensyra (EPA) och docosahexaensyra (DHA) och D-vitamin har rapporterats ha både fördelar och risker med avseende på incidensen förmaksflimmer, men stora, långsiktiga randomiserade studier saknas.
Målsättning
Att undersöka effekterna av långvarigt intag av omega-3-fettsyror och D-vitamin på incidensen förmaksflimmer.
Design och deltagare
En kompletterande klinisk studie med 25.119 kvinnor och män i åldern 50 år eller äldre utan tidigare hjärt-kärlsjukdom, cancer eller förmaksflimmer. Deltagarna rekryterades mellan november 2011 och mars 2014 från alla 50 amerikanska stater och följdes upp till den 31 december 2017.
Jämförande behandlingar
Deltagarna randomiserades till att få:
Grupp 1: EPA-DHA (460 mg / dag av EPA och 380 mg / dag av DHA) och vitamin D3 (2000 IE / dag) (n = 6.272 analyserades).
Grupp 2: EPA-DHA (460 mg / dag av EPA och 380 mg / dag av DHA) och placebo (n = 6.270 analyserades).
Grupp 3: Vitamin D3 (2000 IE / dag) och placebo (n = 6.281 analyserades).
Grupp 4: Två placebo (n = 6.296 analyserades).
Huvudresultat och mätning
Det primära resultatet var incidens (nyinsjuknande) av förmaksflimmer vilket dokumenterades vid genomgång av patientjournaler.
Resultat
Bland de 25.119 deltagarna som randomiserades och inkluderades i analysen (medelålder 66,7 år, 50,8% kvinnor), slutförde 24.127 (96,1%) studien. Under en median 5,3 års behandling och uppföljning drabbades 900 deltagare av förmaksflimmer (3,6% av deltagarna).
Vid jämförelse mellan EPA-DHA och placebo så drabbades 469 (3,7%) i EPA-DHA av förmaksflimmer jämfört med 431 (3,4%) deltagare i gruppen som fick placebo (P = 0,19 ingen signifikant skillnad).
Vid jämförelsen av vitamin D3 med placebo så drabbades 469 (3,7%) i D3 gruppen av förmaksflimmer jämfört med 431 (3,4%) deltagare i placebo-gruppen (P = 0,19 ingen signifikant skillnad). Ingen interaktion inträffade mellan de två substanserna (P = 0.39).
Slutsatser och relevans – Omega-3 och D-vit förebygger inte förmaksflimmer
Bland vuxna i åldern 50 år eller äldre visade behandling med EPA-DHA eller vitamin D3, ingen signifikant bättre effekt för att minska risken för att utveckla förmaksflimmer jämfört mot placebo, under en uppföljning på mer än 5 år. Resultaten stödjer inte användningen av något av substanserna omega 3 eller vitamin D3 för att förebygga insjuknande i förmaksflimmer.
