Människor som följde en vegansk eller vegetarisk kost hade lägre nivåer av LDL-kolesterol, totalkolesterol och apolipoprotein B (apoB) än personer som var allätare, enligt en ny metaanalys av 30 studier .
Fynden tyder på att ”växtbaserad kost har potential att minska den aterosklerotiska påverkan från blodfettsproteiner och därigenom minska risken för hjärt-kärlsjukdom”, säger Caroline Amelie Koch, läkarstudent vid Köpenhamns universitet, Danmark, som deltog i studien. Deras resultat publicerades i European Heart Journal den 24 maj.
”Vegetarisk och vegansk kost var förknippad med en 14% minskning av alla blodfettsproteiner som täpper igen kärlen i hjärtat, vilket indikeras av apoB (apolipoprotein B)”, säger Ruth Frikke-Schmidt, DMSc, PhD, professor, Rigshospitalet, Köpenhamns universitet, i ett pressmeddelande.
”Detta motsvarar en tredjedel av effekten av att ta kolesterolsänkande mediciner som statiner”, tillade hon, ”och skulle resultera i en 7% minskning av risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos någon som höll sig sig till en växtbaserad kost i 5 år .”
”Och av vikt var att vi fann liknande resultat, på alla kontinenter, i olika åldrar, i varierat BMI och bland människor i olika hälsotillstånd,” betonade Frikke-Schmidt.
Och att kombinera statiner med växtbaserad kost skulle sannolikt ge en synergistisk effekt, spekulerade hon.
”Om människor börjar äta vegetarisk eller vegansk kost från tidig ålder,” sa hon, ”är potentialen betydande för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.”
Dessutom drar forskarna slutsatsen: ”Att byta till växtbaserad kost på befolkningsnivå kommer dels att minska utsläppen av växthusgaser avsevärt – samtidigt som den minskar den växande bördan av kardiovaskulär sjukdom.”
Ytterligare stöd för vegansk, vegetarisk kost
Dessa nya rön ”lägger till bevismaterial som stöder gynnsamma effekter av hälsosam vegansk och vegetarisk kost på nivåer av LDL-C och aterogena blodfettsproteiner, vilket kan förväntas minska risken för kardiovaskulär sjukdom,” skriver Kevin C. Maki, PhD och Carol Kirkpatrick, PhD, MPH, i en ledare i samma tidskrift.
”Även om det inte är nödvändigt att helt utelämna livsmedel som kött, fågel och fisk/skaldjur för att följa ett rekommenderat kostmönster, är en minskning av konsumtionen av sådana livsmedel ett rimligt alternativ för dem som föredrar att göra det,” noterar Maki, från Indiana University School of Public Health och Kirkpatrick vid Idaho State University.
Växtbaserad kost måste vara ”välplanerad”
Flera experter som inte var involverade i denna metaanalys belyser studien och dess betydelse i kommentarer till UK Science Media Center.
”Även om en vegetarisk och vegansk kost kan vara mycket hälsosam och fördelaktig med avseende på kardiovaskulär risk, är det viktigt att den är välplanerad och innehåller järn, jod, vitamin B12 och vitamin D.” sade Duane Mellor, PhD, dietist och universitetslektor, Aston Medical School, Aston University, Birmingham, Storbritannien.
Vissa människor ”kan ha lättare att följa en medelhavskost som innehåller frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk, ägg och mejeriprodukter med låg fetthalt, med endast små mängder kött,” föreslog Tracy Parker, dietist på British Heart Foundation, London, Storbritannien.
”Det finns avsevärda bevis för att denna typ av diet kan hjälpa till att sänka din risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar genom att förbättra kolesterol- och blodtrycksnivåer, minska inflammation och kontrollera blodsockernivåerna”, tillade hon.
Och Aedin Cassidy, PhD, ordförande i nutrition & preventiv medicin, Queen’s University Belfast, noterade att ”inte alla växtbaserade dieter är lika bra. Hälsosam växtbaserad kost, kännetecknad av frukt, grönsaker och fullkorn förbättrar hälsan, men andra växtbaserade dieter (t.ex. de som inkluderar raffinerade kolhydrater, processade livsmedel med hög fett/salt etc.) inte gör det.”
Den här nya studien visar att växtbaserad kost har potential att förbättra hälsan genom att förbättra blodfetterna, ”men det här är en av många potentiella mekanismer inklusive påverkan på blodtryck, upprätthållande av vikt och blodsocker”, tillade hon.
”Detta representerar en väl genomförd analys av 30 kliniska studier som involverar över två tusen deltagare och belyser värdet av en vegansk eller vegetarisk kost för att minska risken för hjärtinfarkt eller stroke genom sänkning av kolesterolnivåerna i blodet”, säger Robert Storey, BM, DM , professor i kardiologi, University of Sheffield, Storbritannien.
Men det visar också att kostens inverkan på en individs kolesterolnivå är relativt begränsad, tillade han.
”Detta beror på att en del människor genom arvet producerar för mycket kolesterol i levern, vilket betyder att högt kolesterol påverkas starkare av våra gener (DNA) än av vår kost”, förklarade han.
Det är ”därför statiner behövs för att blockera kolesterolproduktionen hos personer som löper högre risk för eller redan har drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller annan sjukdom relaterad till kolesteroluppbyggnad i blodkärlen.”
Gynnsam effekt på ApoB, LDL-kolesterol och totalt kolesterol
ApoB är det huvudsakliga apolipoproteinet i LDL-kolesterol (”onda” kolesterolet), konstaterar forskarna. Tidigare studier har visat att LDL-kolesterol och apoB-innehållande partiklar är associerade med ökad risk för kardiovaskulär sjukdom.
De syftade till att uppskatta effekten av vegetarisk eller vegansk kost på blodnivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och apoB hos personer som randomiserades till en vegetarisk eller vegansk kost jämfört med en allätande diet (innehållande kött och mejeriprodukter).
De identifierade 30 studier publicerade mellan 1982 och 2022 och utförda i USA (18 studier), Sverige (2), Finland (2), Sydkorea (2), Australien (1), Brasilien (1), Tjeckien (1) ), Italien (1), Iran (1) och Nya Zeeland (1).
Dietinterventionerna varade från 10 dagar till 5 år med ett genomsnitt på 29 veckor (15 studier ≤ 3 månader; 12 studier 3-12 månader; och tre studier > 1 år). Nio studier använde en crossover-design (man byter diet efter halva tiden), och resten använde en parallell design där deltagarna endast följde en diet och inte bytte till en annan.
Studierna hade 11 till 291 deltagare (medelvärde 79 deltagare) med ett medel-BMI mellan 21,5-35,1 kg/m2 och medelålder mellan 20-67 år. Tretton studier inkluderade deltagare som behandlades med lipidsänkande behandling vid studiestart.
Kostinterventionen var vegetarisk i 15 studier (tre lakto-vegetarisk och 12 lakto-ovo-vegetarisk) och vegansk i de övriga 15 studierna.
I genomsnitt, jämfört med personer som var allätare, hade personer som åt en växtbaserad kost en 7% minskning av det totala kolesterolet från studiestart (–0,34 mmol/L), en 10% minskning av LDL-kolesterol från studiestart (–0,30 mmol/L), och en 14 % minskning av apoB från studiestart (–12,9 mg/dL) (alla P < 0,01).
Effekterna var likartade över ålder, kontinent, studiens längd, hälsostatus, interventionsdiet, interventionsprogram och i undergrupper.
Det fanns ingen signifikant skillnad i triglyceridnivåer hos patienter som var allätare jämfört med växtbaserad kost.
Dessa dieter kan avsevärt minska utsläpp av växthusgaser
Frikke-Schmidt noterade: ”Nya systematiska översikter har visat att om befolkningen i höginkomstländer går över till växtbaserad kost kan detta minska nettoutsläppen av växthusgaser med mellan 35% till 49%.”
”Växtbaserad kost är nyckelfaktorn för att förändra livsmedelsproduktionen till mer miljömässigt hållbara former, samtidigt som den minskar bördan av hjärt-kärlsjukdomar” i en åldrande befolkning, sa hon.
”Vi borde äta en varierad, växtbaserad kost och släcka törsten med vatten”, avslutade hon.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.